Månader har gått, liksom likadant som veckor, dagar och timmar..
Jag vet inte själv vart jag har mig nu, trots jag visar min fasad sidan som de flesta tror jag mår bra. Men det gör jag inte, inte innerst. Något som jag inte fattar själv varför jag tar avstånd, inte för att jag gör det med syfte. Det flöt bara på.
Jag som vill bara så gärna vara ensam, ta vara på tid, vara mig själv.
Jag kände att jag har redan fått smått utbrottet. Som att jag inte svarar på deras sms. När de försöker få mig att svara på deras meddelande.
Vad tror ni om det här?