Jag har nog stora problem med mitt singelliv…

Ja, då vart det date igen då, ja igårkväll, ja hemma hos mig som vanligt då jag har fixat med mat i timmar, köpt nya kläder, nytt smink, och tillomed ny duk till bordet. Mängder med olika sorter dricka och en flaska skumpa men framförallt tänkt och tänkt på vad jag skulle laga för att få honom på fall. Ja, jag brukar ju utgå ifrån mig själv så jag kom på idén att göra en riktigt smarrig regnbågssmörgåstårta, men det funka inte så bra det heller, jo alltså tårtan var väldigt uppskattad, alla sa att den var så himla god och de blev så mätta (verkligen kul när man gör mat som verkligen folk inte kan sluta äta utav) Ja, ni hörde rätt de, inte han, jag hade nämligen Sara och hennes kille här också, och det var hans killkompis jag skulle ”dejta” men han vart väl inte lika inne på det som jag… Men jag tror att det beror på att jag börjar berätta om mig själv som typ i stil med att; ”-Jag är en jättebra tjej, jag förlåter otrohet, jag är inte svartsjuk, jag kan städa bra, lagar all mat du vill ha utantill, är aldrig tjatig eller jobbig, kommer vara väldigt generös, kommer ge dig presenter, vill ha många barn, med mera, med mera..)

Dock är allt detta sant så jag undrar lite varför man inte lika gärna kan säga det direkt, men det är väl så att folk kan misstolka kanske…. Niklas kompis var en jättesnäll och trevlig kille, alltsammans var supertrevligt tills vi skulle äta efterrätten (som iof var köpt, men det är en väldigt gudomlig citronmarängtårta som jag och Sara är helt beroende utav) Jag frågar iallefall killen om han skulle kunna tänka sig att träffa mig igen då han först försöker skoja till det lite att det kanske han vill, då säger jag något i stil med att; Okej, men är du säker på det? Då svarar killen att nä, det vill han visst inte. Stämningen runt bordet blev jättekonstig och tårarna började rinna ner för mina kinder.. Min make blir en enda svart vattenfallssörja och jag säger att jag tycker vi ska avsluta festen, jag är inte otrevlig eller sådär, jag säger att jag är van och det absolut inte är någon fara men det är nog bästa om de går.. Jag ville liksom inte sitta där och storgråta framför alla.. Sara stannar kvar en stund och tröstar mig men när hon går börjar tårarna rinna igen. Jag sitter där med all disk och känner mig så värdelös för detta är liksom tredje dissen på typ en vecka om man räknar med  den i helgen. (Tro inte att jag tycker synd om mig själv, jag vet att det bara är mitt eget fel) Det var ju såklart synd om den stackars killen igår, han var ju en jättebra person men jag ringde upp honom sen och sa att han inte skulle ta det personligt (det är ju inte så att jag blir kör sådär poff, bang, men det är just den dissen som skär mig rakt i hjärtat; Nej, jag vill nog inte dejta dig, om och om och om igen får jag det i ansiktet, det är inte så kul, och då menar jag absolut inget emot killarna jag dejtar, det är väl bara jag som är ”för ärlig” Däremot är jag inte så snabb med fysisk kontakt… Men det är kanske så man ska göra, först ligga med dem och sen fråga.. Men det blir nog bara ännu värre förresten, minns att det varit så ngn annan gång nu men det vill jag inte ens tänka på, det var inte speciellt trevligt alls.. Jag somnade iallefall tillslut, orkade inte tvätta bort sminket så hela kudden var svart när jag vakna, men imorse när jag vaknade gjorde jag det och så åkte jag till underbara Anna som blonderade mig sådär superfint igen! Och framåt eftermiddagen har jag haft en känsla i hela kroppen av att imorgon på Fredrikas midsommarfest i Saltis på Grand kommer jag hitta mannen i mitt liv! Det känns ganska skönt faktiskt. Jag tänker fortsätta köra på mitt race, men kanske inte öppna mig helt, inte direkt iallafall! Men, den som söker skall finna, som det står i Bibeln. 

Fin va:) Fyllningen jättegod!! Längst ner är det blåbär och rom, så god kombination!

Världens godaste tårta, ni måste testa!! Haha, vi blev en liten iphoneklubb iaf 🙂