Botad?

Muskelinflammation i bröstkorgen. Hmm, trodde faktiskt inte att man kunde få inflammation där, men det är precis vad jag har fått.

Det började med ett tryck över bröstet och varje gång som jag andades så gjorde det jä….t ont. Det var som om jag fått en hård smäll cirka tio centimeter ifrån halsen, nedåt. En svullnad och rodnad visade sig.

Hade detta varit för  2 år sedan, då min hypokondri var i ett galloperande skede, så hade jag tagit en taxi till SÖS och begärt att  dom skulle göra ett EKG. Inte för att jag ligger i riskzonen för en hjärtinfarkt men man vet aldrig.

Av någon anledning så slog inte tanken hjärtinfarkt eller cancerknöl till i mitt huvud. Kanske är jag för trött. Kanske är det för att jag just nu inte har tid med en allvarlig sjukdom. ( Inte har jag tid med en mindre allvarlig heller).  Har man någonsin tid till det???

I vilket fall, katastroftankarna kom aldrig. Jag gick helt enkelt till vårdcentralen och berättade om min åkomma. Jag fick därefter en diagnos och ett recept på medicin. Det var först efteråt som det slog mig att min rädsla för att ha drabbats av något mycket allvarligt, vilket jag vanligtvis brukar tänka, lyste med sin frånvaro. En befrielse mitt i allt det onda. För tro mig muskelinflammation i bröstkorgen är ingen picknick. Jag väntar med spänning till nästa gång jag känner smärta eller hittar en knöl. Blir det SÖS eller är min hypokondri botad för gott.? Spänningen är olidlig : )