När hon föddes,tre veckor för tidigt, så var hon helt blå. Som en smurf.
Jag minns att jag tänkte:Var kom den där ifrån? Vem är du?
Helt slut efter nästan 24 timmars förslossning så fanns hon bara där.En overklig känsla.Fantastisk men overklig. Samtidigt som jag undrade vart hon kom ifrån och vem hon var så kändes det som om hon alltid hade funnits i mitt liv.
Lugn jag ska inte gå in på någon förlossnings berättelse för det är faktiskt helt ointressant för alla utomstående.
Jag konstaterar bara att detta år har varit helt fantastiskt just bara för att hon kom in i mitt liv.
Visst så är det adjö till sovmorgon och till det där lååånga badet,egentid och annat lyx.
Ibland så kan det gå 3 dagar innan jag ”hinner” duscha.
Graviditeten kan jag inte påstå var så värst rolig. Jag var uppsvälld och svettig.
Kissade på mig gjorde jag varje gång som jag hostade eller nös.
Det var det för övrigt ingen som hade informerat mig om tidigare. Jag var ständigt arg.
Man skulle kunna säga kort och gott att allt gick åt helvete i mitt liv förutom hon som växte i min mage.
När hon kom ut så kände jag direkt att hon var värd varenda ner kissad,svettig,hormonstinn dag jag hade då.
Ibland kan jag frysa till is av rädsla när jag tänker på vilken ansvar som jag har tagit på mig.
Ansvar att ge alla verktyg till denna lilla människa så hon kan ta livet med storm.
Bra självkänsla, sunda värderingar,vad som är rätt och fel,klara svårigheter och motgångar listan är lång.
Jag kan bara lova att göra mitt bästa,även om jag vill vara mer så är jag bara en människa med alla fel och brister.
Älskade unge! Älskade Stella! Jag älskar dig över allt på jorden.
Grattis på 1 års dagen!!
