Jag älskar dig precis som jag älskar en varm famn att snosa i under dagens första ögonblick. Din famn. Du är lika underbar som det ljusa skrattet från ett litet barn. När du gör mig illa gråter jag som jag aldrig gjort förut. Ingen gång känns som den innan. Jag faller isär. Går sönder. Du borde vara den sista jag vill ha i min närhet just då. Men det är i dina händer jag lägger bitarna av mig själv. Ber dig pussla ihop mig. Det är ju bara du som vet hur jag sitter ihop.