Du tappade min tro

Naken
Blottad
Utan tillit

Du förlorade en del av mig där
För att du smusslade och smög,
Ljög

Klumpen i magen försvinner inte. Det är en olustig känsla. En olustig känsla, att veta. Veta att du vet, om även så en millisekund av allt. Det känns fel. Fel för att du var borta under tiden. Du har tappat min tro någonstans på vägen tidigare, men nu slarvade du bort den helt.

Jag som börjat öppna mig och allt. Vågat dela med mig lite extra av det där vardagliga. Nu har jag inte längre kontrollen över vad du fick veta och inte och det fyller mig i panik.

Aldrig gör jag samma misstag igen. Aldrig, släpper jag dig så nära inpå, igen. Inte om jag inte kan lita. För tillit är är är det viktigaste, oavsett.