Alltså jag har börjat på ett jobb. Ett jobb som servitris. DÄR CHEFERNA UPPSKATTAR VAD JAG GÖR! Och visar det! Alltså. Förstår ni? Jag är så glad nu. Jag behövde detta.
Ni anar inte hur många jobb jag varit på där cheferna varit… Låt oss säga mindre bra. Som klagat, som gnällt, som aldrig uppmuntrat, peppat och gett bra kritik. Det behöver nödvändigtvis inte vara beröm, men i alla fall en hint om att det man gör är bra.
Men nu. Äntligen ser någon hur jag faktiskt kämpar. Igår och idag sprang jag som en skållad råtta, fick dricks hit och dit och allt flöt på bra trots att det var väldigt hektiskt. och de märkte att jag gjorde bra ifrån mig och gav mig Beröm. Mycket sådan.
Idag hörde jag även att chefen sa till en av de som varit anställda längst att ”vi behöver fler som Linda” och att de skulle behövt ”ersätta (någon, hörde ej själv) med någon som jobbade som Linda”. Förstår ni? Känner för att knäppa vissa av mina tidigare chefer på näsan. Jag kan visst det.
Var bara tvungen att spy ut lite glädje.
Nu är jag påväg hem från jobb och ska handla med min bebo. Det blir lyxmat ikväll för att vi inte ätit ihop på evigheter känns det som. Puss och kram!