Vet ni vad jag är trött på?
Människor som inte kan planera något. Veliga människor. Antingen vill man – eller så vill man inte! Så enkelt är det.
Folk idag verkar upptagna flera veckor innan. När man frågar om de vill hitta på någonting dagen efter slår det typ aldrig fel. De är upptagna. Men frågar man sen någon vecka innan blir det ett ”får se hur det känns/ser ut lite närmare”. Och inte hör de av sig, det är något man själv får sköta. Så nu till min fråga: hur gör man då, för att inte riskera att de blir upptagna och man inte vill behöva tjata? Hur tänker de själva när de säger så, att man ska behöva höra av sig varje dag tills dess för att se hur det blir?! Sorry, not gonna do that.
Och sen folk som bestämmer med en att man till exempel ska ut veckan därpå. Man hör inte mer om det så man frågar dagen innan hur det ser ut så antingen, 1, så kan de inte, helt plötsligt, så det slutar upp med att man sitter själv då alla andra uppenbarligen redan har planer. Eller 2, att de vill ”se hur det känns imorgon, om dom är sugna då” vilket gör att mina planer blir pajade den dagen på grund av ett kanske och att man inte kan bestämma annat förrän de här av sig. Kanske är man bortbjuden på mat men måste åka hem tidigare ifall man ska ses. Trots det blir det 9/10 av fallen ingenting av. Så man sitter – återigen – själv.
Hur egoistiska får man vara? Varför verkar alla funka så idag? Som sagt. Antingen vill man eller så vill man inte. Går det inte av någon konstig/allvarlig anledning så säger man det i tid.
Ain’t I’m right?!