Livsprojekt: Rökfri

Jag sätter mig ned på den knarrande vita stolen som jag ju alltid sitter på. Öppnar den gnisslande balkongdörren ut till vår franska lure-balkong och tar upp tändaren som ligger i fönsterkarmen. Tänder. Andas in, djupt. Fortfarande ont. Det måste vara ciggen, det måste vara den som orsakar smärtan. Den rivande smärtan vid halsen/nyckelbenet på höger sida, den som återkommer allt oftare och oftare, men värst är den vid inhalering av rök.
Är det dags att sluta nu?

Så gick mina tankebanor. Jag började få ont för 1-2 månader sedan, men jag ignorerade det. Jag blev allt tyngre i andningen också och det har börjat riva mer än tidigare även i bröstet när jag andas in djupt. Jag har varit beroende av rökning i 7 år nu. Rökt har jag gjort ännu längre bak i tiden, men just beroendet har pågått i 7 år. Alla som röker VET OM att det är farligt, det går ingen oberörd förbi. Men folk leker stålmannen och tänker att ”sånt händer inte mig, jag blir inte sjuk. Så mycket röker jag inte. Tänker inte röka så länge..” Yada yada. Vi alla har hört det så många gånger och jag tänker inte trada om farliga sjukdomar. Men när det väl börjar kännas, när rökningen orsakar att man SJÄLV får ont i kroppen och upplever en mildare smärta som bara blir värre och värre, så tänker man i andra banor. VARFÖR, utsätter jag mig för detta? egentligen? är det så jävla gott? är det VÄRT? Ja, okej, det må vara gott, men rök är inte gott egentligen. Det säger ju sig själv. Det är mitt beroende som tycker det, min hjärna som är inlärd att det är gott och att min kropp behöver det. När det i själva verket är ett gift som manipulerar dig att tro allt det där. Att du behöver det och att det är gott. Men vet du? Det är så fel. SÅ fel. Du behöver inte cigaretter, du behöver inte någonting som gör att du fuckar upp ditt ”belöningscenter” med dopamin i tid och otid och någonting som saboterar dina lungor och bränner sönder dem så pass mycket att de blir svarta. Du behöver inte någonting som gör att ditt smak- och lukt-sinne blir försämrat, någonting som dessutom luktar fruktansvärt illa. Du behöver inte mörda dig själv, sakta men säkert, med någonting som är så pass farligt som cigg. Du som är rökberoende är inte i kontroll. Det är inte DU som har kontrollen längre, det är cigaretterna. Förneka inte det.

Jag har alltid sagt att jag ska sluta röka den dagen då jag blir gravid. Jag har verkligen inte haft någon motivation att sluta och utan motivation blir det extra tufft att sluta. Jag kan erkänna att jag inte hade det, någon större lust att sluta egentligen, men att jag började få ont och att det inte slutade – fick bli mitt slut. Jag gör någonting NU, nu medan jag kan. Och även om det inte skulle göra någon skillnad om jag rökte i några år till tills jag blev gravid, så har jag det GJORT. Nu är det gjort! jag behöver inte gå igenom detta igen och det är det enda som jag kan säga är SKÖNT. Att gå igenom detta när man har en liten knodd i magen är någonting jag tänkt vore perfekt, eftersom man då hade sin motivation inuti sig. Men samtidigt var det skönt att göra det nu som icke-gravid, då jag inte behöver känna samma absolut-superduper-förbjudna känsla att ta ett bloss om det skulle vara så att jag inte klarade det såhär långt, liksom. Det hade jag ju ”fått” nu. Så jag tänkte mest att ”vad fan, nu kör vi. Varför inte?” och som jag tidigare skrivit – för att vara snällare mot min kropp. Den tar så bra hand om mig, så nu är det min tur att serva den tillbaka lite. Detta är det bästa som JAG kan göra för MIN kropp, så nu kommer min kropp tacka mig tillbaka och det har jag redan börjat märka av tydligt. Mer om det kommer i senare inlägg.. Men nu är jag SÅ bestämd. Jag har redan klarat mig långt och jag tänker STRUNTA i internet och alla som påstår att ”det är ungefär efter 5e gången av återfall som man faktiskt klarar av att bli rökfri”. Man KAN KLARA DET DIREKT, på första försöket, och det tänker jag göra! Någon som är med mig? Någon som själv slutat, eller som vill sluta, som behöver lite pepp? Gör detta ihop med mig!

I nästa inlägg berättar jag om min sista cigarett och relationen man får till cigaretterna. Varför det är så himla svårt att sluta. Inläggen därefter kommer handla om de första dagarna, dag för dag. Det är minst sagt en hel del som händer i kroppen och knoppen, må jag lova!