Anledningen till att jag idag sitter här och skriver är att mitt liv drastiskt förändrades för 2 år sedan och aldrig mer skulle bli detsamma. November 2010 fick jag beskedet att jag drabbats av hjärntumör, hela mitt liv vändes upp och ner den dagen. Jag levde i ovissheten om vad detta skulle komma att innebära för framtiden. En psykisk påfrestning i ett halvår innan operationen äntligen blev av, operationen lyckades och tumören var borta. Äntligen var all denna smärta över, jag kunde börja leva igen. Det var iallafall min tanke! Vad jag inte visste då var att jag inom en snar framtid skulle drabbas av något som i min värld inte existerade. Ångest, depression, panikångest, postural fobisk yrsel och hypokondri, det räckte tydligen inte med en hjärntumör. Jag hoppas genom att öppet här berätta om detta hjälpa många andra som är i liknande situation. Något som jag har märkt själv är hur mycket lättare det är att prata med personer som är/har varit i samma situation själva. Ni kommer få följa min resa genom mina känslor och tankar och hur jag har/vill förändra mitt liv, jag har en lång väg kvar men eftersom jag erkänt för mig själv att jag inte mår så bra så känner jag att jag är på god väg! Självklart kommer jag dela med mig av andra saker också även om detta tar upp en stor del av mitt liv för tillfället.
Sandra