vet ni, vilken sjukt lättnad det är att inte va arg hela tiden? Att se på problem istället och inse att man är faktiskt inte är arg utan man är ledsen och man saknar ngn, att inse det istället, låt en va lite ledsen, låt det ta sin tid för sen förlåta sig själv och andra för sen gå vidare, istället för ständigt bära runt på massa ilska. Man kommer faktiskt ingenstans med ilska (och jag kan ärligt säga att detta har tagit ganska många år för mig att inse) Men jag kan med ännu mer ärlighet säga nu, att för tillfället är jag inte arg på ngn och det är en obeskrivlig skön känsla 🙂
Nu ska jag fixa iordning mig för kila och kolla på intersportcupen med Hanna och Bodil <3