Klockan ringer klockan 08:00, lördagmorgon. Om 40 minuter är det dags att hoppa på bussen. Innan dess: Mat, kaffe, mental förberedning. Känslan? Riktigt taggad. Längtar.
Så startades min lördagsmorgon, för att hinna med att träna axlarna hårt på morgonen innan jag for iväg på andra äventyr.
När man tränar mycket och håller sig till en bra, hälsosam kost så är det inte helt ovanligt att någon påpekar att man har en bra disciplin. Särskilt om det innebär att gå upp lite extra tidigt för att hinna med träningen. Ofta i samband med en ursäkt till varför dem själva inte gör det – ”Jag önskar jag hade samma disciplin som dig”.
Men att jag tränar 6 gånger i veckan, äter så mycket bra mat jag kan och sover ordentligt om nätterna har ingenting med disciplin att göra, det är kärlek.
Jag tror att kärlek till det man gör är betydligt starkare än disciplin. Disciplin betyder för mig att man gör det som behövs göras, trots att man inte vill. Med den förklaringen – hur skulle jag kunna påstå att det är vad jag sysslar med?
Att vara i gymmet och slita röven av sig kan verka som någonting som man gör för att man måste, det är ju jobbigt, gör ont, tar tid, kostar pengar med mera. Men det finns inte mycket som känns bättre heller. För mig handlar det helt enkelt om kärleken till vikterna i gymmet, känslan av att ta tag i en svintung skivstång och bevisa för mig själv att jag blir starkare och starkare. Att varje dag lära känna min kropp bättre, att själv kunna bestämma hur jag vill se ut, om jag vill bli starkare, om jag vill bli smidigare, snabbare. Ja, hur jag än vill bli – så kan jag själv göra något för att komma dit.
Disciplin vore för mig att inte få träna, inte få äta hälsosam mat och inte få sova en rimlig mängd. För det är någonting som tar mig i motsatt riktning mot mina mål, och det är långt ifrån vad jag vill. Så när jag sitter för andra vilodagen i rad på grund av slitna handleder från tidigare hård träning, det är DÅ disciplinen krävs. Disciplin att göra det ”tråkiga” för att uppnå någonting bättre i slutändan.
Marklyft är något som jag tycker är väldigt kul, förmodligen den roligaste övningen i hela gymmet. Så när jag känner mig seg eller lite omotiverad brukar jag bestämma mig för att köra marklyft – oavsett om det bara var 2-3 dagar sen sist, för det gör mig taggad och får mig till gymmet med en bra inställning 🙂
Jag tror att många personer har svårt att hitta motivation till träning (eller något annat utmanande i livet för den delen) på grund av att dem inte har hittat vad dem verkligen tycker om, inte på grund av att dem har brist på disciplin. Om du inte gillar att gymma, men älskar att dansa, ja men gör det då! Skit i om någon säger att en träningsform är ”bättre” än en annan, eller att man inte ska göra samma sak flera dagar på rad eller andra regler som folk har hittat på. Hitta det du GILLAR, och gör det så ofta du vill.
Om jag hade tvingat mig själv att dansa som enda träningsform skulle jag behöva en väldig disciplin för att ta mig till varje träning, för det är ingenting som jag tycker är kul. Men jag har valt att styrketräna, för det älskar jag. Så för mig är det vääldigt sällan en jobbig sak att hoppa på bussen till gymmet, oavsett om klockan är 06 på morgonen eller 22 på kvällen.
Med det sagt – låt ingen annan säga åt dig vad du tycker om eller inte. Hitta vad du själv tycker är kul, inspirerande och utvecklande och kör på det. Har du hittat det så har du kommit en lång bit på vägen att byta ut disciplin mot kärlek, och det tycker jag är av de stora nycklarna till motivation och framgång.