En sanning är inte sanningen

Jag satt häromdagen och läste igenom en diskussion i en facebookgrupp som handlade om en tjej som hade svårt att gå ner i vikt. Hon tyckte redan att hon åt lite, och räknade perfekt men ändå fungerade det inte. Många kom med tips hit och dit om att testa att röra på sig mer, äta mindre och så vidare. Toppenbra.

Med säkert över 50 kommentarer så var dock hälften av dessa kommentarer saker som folk själva testat och upplevt ett bra resultat med, och då framställt som en absolut sanning som personen i fråga måste testa annars utebliver resultat. Det är lätt att glömma bort att när man ger tips, oavsett vad det gäller, till folk som är mindre kunniga inom ett specifikt område, så har man ett ansvar i hur man framför sitt tips.

En kvinna kom med ett tips som jag reagerade särskilt på. Hon bad personen att äta ca 800-1000 kcal dagligen i upp till 8 veckor (!). Detta sa hon eftersom hon själv hade fått resultat genom denna metod. Men en stor skillnad är att personen som frågade om hjälp var en tjej i tonåren eller runt 20-års åldern som inte hade så särskilt mycket kunskap om kost & träning, medan kvinnan som bad henne att äta 800 kcal var under uppsyn av en dietist och var tvungen att äta extremt speciellt.

Om man inte är under uppsyn av läkare, dietist eller något liknande så är det direkt idiotiskt att äta 800-1000 kalorier dagligen i flera veckor.

Nästa tips som kom senare var att utesluta vattenmelon, för det innehåller så förskräckligt mycket kolhydrater. (Vattenmelon innehåller, som man enligt namnet kanske kan gissa, upp mot 91% vatten. Runt 7% kolhydrater).

Efter många kommentarer blir kvar en person som för en stund sen sökte lite tips & hjälp, nu helt förvirrad.

Min poäng här är att vi lätt tappar bort kunskap och sunt förnuft i ett försök att låta som en expert i många olika situationer, ofta på internet men även i ”verkligheten”. Jag gör säkert detta själv ibland också, så jag säger ”vi”. Det är viktigare att få fram ett tips som får en själv att låta speciell som har testat en superkonstig och superny metod som funkar superbra. Men egentligen är det så mycket enklare i verkligheten och om inte vikten av vårt ego och att förstärka vår image var så tung, så skulle vi nog kunna dela mer kunskap och erfarenheter till varandra.

Jag menar inte heller att man inte ska dela med sig av sina erfarenheter bara för att dem inte är ”vetenskapliga”. Man ska absolut dela med sig! Det är toppenbra, och kan hjälpa många. Vissa saker fungerar trots att man faktiskt inte ens vet varför. Men försök tänka några sekunder extra innan du ber någon okunnig person göra någonting. Tänk på hur denne person kan uppfatta ditt tips och vad den realistiskt sätt kan göra av det.

Hela ansvaret ligger så klart inte på dig. Mottagaren borde kunna filtrera en viss mängd och känna av själv vad som låter rimligt och inte. Men så är det inte alltid, och särskilt inte när personer desperat letar efter hjälp. Om dem redan kunde tillräckligt mycket för att filtrera allt, så skulle dem ju antagligen inte söka hjälp?

Om du och jag tar vårt ansvar och tänker, om så bara några sekunder, på hur vårt budskap kan uppfattas av mottagaren, så kan vi komma en bra bit till slut. Om vi släpper egot för en stund och istället faktiskt försöker hjälpa till så gott det går, så kanske personen faktiskt blir hjälpt också.