\n
\n<\/EM><\/STRONG><\/FONT>
\n
<\/FONT><\/FONT> En del av H. C. Andersens sagor \u00e4r humoristiska, andra \u00e4r grymma eller tragiska. Vissa slutar lyckligt andra sorgligt. Men de personer i sagorna som lider p\u00e5 jorden f\u00e5r sin bel\u00f6ning efter d\u00f6den. Vare sig sagorna \u00e4r sorgliga eller inte s\u00e5 har de ett pedagogiskt eller moraliskt uppbyggligt syfte.<\/FONT> <\/FONT> <\/FONT><\/EM><\/FONT> ”Den lilla sj\u00f6jungfrun” r\u00e4ddar livet p\u00e5 en ung prins d\u00e5 hans skepp f\u00f6rliser. Han \u00e4r avsvimmad och vet inte vem som r\u00e4ddar honom. Sj\u00f6jungfrun f\u00f6r\u00e4lskar sig i honom. Av sj\u00f6h\u00e4xan f\u00e5r hon en dryck som skall g\u00f6ra m\u00e4nniskoben av hennes fiskstj\u00e4rt men till priset av stor sm\u00e4rta. Hon m\u00e5ste dessutom offra sin tunga till h\u00e4xan som betalning. Sj\u00f6jungfrun blir stum – hon som tidigare kunde sjunga vackrast av alla. Om prinsen gifter sig med henne kommer hon, liksom m\u00e4nniskorna att f\u00e5 en od\u00f6dlig sj\u00e4l. Sj\u00f6jungfrur blir annars bara skum p\u00e5 havet efter ett trehundra\u00e5rigt liv. Men gifter han sig med en annan skall hennes hj\u00e4rta brista n\u00e4sta morgon. Allt detta f\u00e5r hon veta, men hon offrar sig f\u00f6r k\u00e4rleken till prinsen.<\/FONT> <\/EM><\/FONT> Visserligen vinner hon prinsens v\u00e4nskap och hon f\u00e5r vara hans n\u00e4rmaste hela tiden. Men han kan bara \u00e4lska en – den f\u00f6rsta han s\u00e5g n\u00e4r han vaknade upp efter f\u00f6rlisningen! Och det var en jordisk prinsessa. Sj\u00f6jungfrun kan inte tala om att det ju var hon som f\u00f6rt honom upp p\u00e5 land. Hon h\u00e5ller upp brudens sl\u00e4p och hon dansar p\u00e5 br\u00f6llopsfesten som h\u00e5lls p\u00e5 prinsens skepp, men hon vet att hon skall bli till skum s\u00e5 snart solen g\u00e5r upp. Hon g\u00e5r ut p\u00e5 d\u00e4ck f\u00f6r att svalka sig och d\u00e5 dyker hennes systrar upp ur vattnet och r\u00e4cker henne en kniv. De har f\u00e5tt den av h\u00e4xan och offrat sitt l\u00e5nga h\u00e5r till henne. Om sj\u00f6jungfrun sticker kniven i prinsens hj\u00e4rta innan solen g\u00e5r upp, s\u00e5 blir hon sj\u00f6jungfru igen och kan leva sina trehundra \u00e5r hos de andra i havets djup …<\/FONT><\/FONT> Den lilla sj\u00f6jungfrun drog undan purpurfliken som h\u00e4ngde f\u00f6r t\u00e4ltets \u00f6ppning. Hon s\u00e5g den vackra bruden sova med sitt huvud mot prinsens br\u00f6st. Hon b\u00f6jde sig ned, kysste honom p\u00e5 den vita pannan, s\u00e5g p\u00e5 himlen, d\u00e4r morgonrodnaden blev allt starkare, s\u00e5g p\u00e5 den vassa kniven och s\u00e5g till sist p\u00e5 prinsen. I dr\u00f6mmen n\u00e4mnde han sin brud vid namn, blott hon var i hans tankar. Kniven sk\u00e4lvde i sj\u00f6jungfruns hand – men s\u00e5 kastade hon den l\u00e5ngt ut i v\u00e5gorna, som lyste r\u00f6da d\u00e4r den f\u00f6ll. Det s\u00e5g ut som om bloddroppar bubblade upp ur vattnet. \u00c4nnu en g\u00e5ng s\u00e5g hon med halvt brusten blick p\u00e5 prinsen, s\u00e5 st\u00f6rtade hon sig ned fr\u00e5n skeppet och k\u00e4nde hur hennes kropp l\u00f6ste upp sig i skum.<\/FONT> <\/EM><\/STRONG><\/FONT> Nu steg solen upp ur havet. Str\u00e5larna f\u00f6ll s\u00e5 milt och varmt p\u00e5 det d\u00f6dskalla skummet, och den lilla sj\u00f6jungfrun k\u00e4nde inte d\u00f6den, hon s\u00e5g den klara solen och h\u00f6gt ovanf\u00f6r henne sv\u00e4vade hundratals genomskinliga, sk\u00f6na v\u00e4sen. Hon kunde se skeppets segel och de r\u00f6da molnen genom dem. Deras r\u00f6st var en melodi, men s\u00e5 f\u00f6randligad att intet m\u00e4nskligt \u00f6ra kunde h\u00f6ra den, liksom inget jordiskt \u00f6ga kunde se dem. Utan vingar sv\u00e4vade de i sin egen l\u00e4tthet genom luften. Och den lilla sj\u00f6jungfrun s\u00e5g att hon hade en kropp som de, den h\u00f6jde sig allt tydligare ur skummet.<\/FONT> <\/FONT> ”Vem kommer jag till?” fr\u00e5gade hon, och hennes r\u00f6st l\u00e4t som de andra v\u00e4sendenas, s\u00e5 f\u00f6randligad att ingen jordisk musik kan \u00e5terge det.<\/FONT> <\/FONT> ”Till luftens d\u00f6ttrar!” svarade de. ”Sj\u00f6jungfrun har ingen od\u00f6dlig sj\u00e4l och kan aldrig f\u00e5 n\u00e5gon om hon inte vinner en m\u00e4nniskas k\u00e4rlek! Hennes eviga liv beror p\u00e5 en fr\u00e4mmande makt. Luftens d\u00f6ttrar har heller ingen evig sj\u00e4l, men de kan skapa sig en sj\u00e4lva genom goda g\u00e4rningar. Vi flyger till de varma l\u00e4nderna d\u00e4r kv\u00e4vande pestluft dr\u00e4per m\u00e4nniskorna, d\u00e4r viftar vi fram svalka. Vi sprider blommornas doft genom luften, vi s\u00e4nder vederkvickelse och l\u00e4kedom. N\u00e4r vi i trehundra \u00e5r har str\u00e4vat av all v\u00e5r kraft att g\u00f6ra det goda, d\u00e5 f\u00e5r vi en od\u00f6dlig sj\u00e4l och f\u00e5r ta del av m\u00e4nniskornas eviga lycka. Du stackars lilla sj\u00f6jungfru har med hela ditt hj\u00e4rta str\u00e4vat efter detsamma som vi, du har lidit och t\u00e5lt, du har lyft dig upp till luftandarnas v\u00e4rld och nu kan du sj\u00e4lv genom goda g\u00e4rningar skapa dig en od\u00f6dlig sj\u00e4l om trehundra \u00e5r!” <\/FONT> Och den lilla sj\u00f6jungfrun lyfte sina sn\u00f6vita armar upp mot Guds sol, och f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i sitt liv k\u00e4nde hon t\u00e5rar i \u00f6gonen.<\/FONT> <\/FONT> P\u00e5 skeppet var det liv och r\u00f6relse. Hon s\u00e5g prinsen och hans vackra brud s\u00f6ka efter henne. Sv\u00e5rmodigt stirrade de ned i det bubblande skummet, som om de visste att hon hade kastat sig ned i b\u00f6ljorna. Osynlig kysste hon brudens panna, log mot prinsen och steg med de andra luftbarnen upp p\u00e5 den rosenr\u00f6da skyn som seglade h\u00e4n i luften.<\/FONT> <\/FONT> ”Om trehundra \u00e5r sv\u00e4var vi s\u00e5 in i Guds rike!”<\/FONT> <\/FONT> ”Vi kan komma dit \u00e4nnu tidigare!” viskade en av dem. ”Osynliga sv\u00e4var vi in i m\u00e4nniskornas hus, d\u00e4r det finns barn. Och f\u00f6r varje g\u00e5ng vi finner ett gott barn, som g\u00f6r sina f\u00f6r\u00e4ldrar lycka och g\u00f6r sig f\u00f6rtj\u00e4nt av deras k\u00e4rlek, f\u00f6rkortar Gud v\u00e5r pr\u00f6votid. Barnet vet inte n\u00e4r vi flyger genom rummet, och om det d\u00e5 \u00e4r s\u00e5 att vi m\u00e5ste le av gl\u00e4dje \u00f6ver det, d\u00e5 tas ett \u00e5r bort fr\u00e5n de trehundra. Men ser vi ett elakt och olydigt barn, d\u00e5 m\u00e5ste vi f\u00e4lla sorget\u00e5rar, och varje t\u00e5r l\u00e4gger en dag till v\u00e5r <\/FONT><\/P> <\/FONT> <\/P> En av tidernas b\u00e4sta om ens mest tragiska sagor, HC Andersen \u00e4r min littratur guru.<\/FONT><\/P><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Ur: Andersen, H. C., ”Den lilla sj\u00f6jungfrun” En del av H. C. Andersens sagor \u00e4r humoristiska, andra \u00e4r grymma eller tragiska. Vissa slutar lyckligt andra sorgligt. Men de personer i sagorna som lider p\u00e5 jorden f\u00e5r sin bel\u00f6ning efter d\u00f6den. Vare sig sagorna \u00e4r sorgliga eller inte s\u00e5 har de ett pedagogiskt eller moraliskt … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1695,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-130","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lizamakeupartist\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/130","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lizamakeupartist\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lizamakeupartist\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lizamakeupartist\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1695"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lizamakeupartist\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=130"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lizamakeupartist\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/130\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lizamakeupartist\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=130"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lizamakeupartist\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=130"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lizamakeupartist\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=130"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n
\n![](\"http:\/\/2.bp.blogspot.com\/_0ytgQ25n_lI\/RwI_v2c2E1I\/AAAAAAAAASg\/CYjzknJbamI\/s320\/mermaid.jpg\")
<\/FONT><\/EM><\/FONT><\/P>
\n
\n
\n
<\/EM><\/FONT>
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n