Skilsmässa eller separation där barn är inblandade kan ibland leda till konflikter om vårdnaden av barnen. Om ni inte kan komma överens finns det stöd och hjälp att få av samhället, främst via kommunens familjerättsenhet.
När ni har bestämt er för att gå skilda vägar, oavsett om ni är gifta eller sammanboende, följer ofta en kaotisk tid där många praktiska beslut ska tas, i synnerhet om det finns barn i familjen.
Skilsmässoansökan:
Om ni är gifta och önskar skilsmässa måste ni först och främst fylla i en skilsmässoansökan, som ni får av kommunens familjerättsenhet eller tingsrätten. Det går också att ladda ned formuläret via Domstolsverkets hemsida. Ansökan ska undertecknas av er båda och skickas in till Tingsrätten tillsammans med era personbevis och en ansökningsavgift.
Om ni inte är överens och en av er inte vill skriva under ansökan, räcker det med en underskrift för att dra i gång processen.
Barn i familjen:
Om ni har minderåriga barn, oavsett om de är gemensamma eller inte, är det enligt lag obligatoriskt med en betänketid på minst sex månader innan skilsmässoprocessen startar. Detta gäller även om ni är helt överens om att fullfölja skilsmässan. Syftet med betänketiden är att skydda barnen från eventuellt förhastade beslut.
För gifta par utan barn finns inget krav på betänketid.
Efter betänketiden:
Om ni bestämmer er för att fullfölja skilsmässan när betänketiden har gått ut brukar det dröja någon månad innan skilsmässan blir formellt klar. Enligt lagen har alla gifta par automatiskt rätt till gemensam vårdnad om barnen. Ogifta sambopar har gemensam vårdnad om de kommit överens om detta och skrivit under ett avtal hos kommunens familjerättsenhet. Detta görs oftast i samband med barnets födelse, då också faderskapet brukar fastställas.
Om inget gemensamt avtal har skrivits under har modern ensam rätt till vårdnaden.
Var ska barnen bo?
Gemensam vårdnad innebär inte att barnet eller barnen måste bo lika mycket hos varje förälder. Var barnet ska bo beslutas gemensamt av föräldrarna och det är barnets behov, inte föräldrarnas, som i första hand ska styra beslutet.
En förälder som är ensam vårdnadshavare har ansvaret för alla beslut som rör barnets omvårdnad, trygghet och boende.
Oavsett hur ni väljer att lösa boendefrågan kan barn bara vara folkbokförda på en adress. Lokala skattemyndigheten avgör med hjälp av folkbokföringslagen hos vem av er barnet ska vara skrivet. Om ni är överens om var barnen ska vara folkbokfört beslutar skattemyndigheten utifrån det.
Barnets bästa i fokus:
Barnets bästa är det som kommer först i alla sammanhang. Det innebär till exempel att ett barn har rätt att både träffa och slippa träffa en förälder. En förälder som inte är formell vårdnadshavare har ingen juridisk skyldighet att träffa sitt barn. Barn har rätt att träffa sina syskon, mor- och farföräldrar och tidigare styvföräldrar.
Vårdnadstvist:
Tvister och osämja mellan föräldrarna är vanligt när det gäller vårdnaden om barn i samband med en separation eller skilsmässa. Enligt lagen har barn alltid rätt till god kontakt med båda föräldrarna och därför hjälper samhället på olika sätt till att undvika eller åtminstone mildra vårdnadskonflikter.
Om föräldrarna inte kan enas blir det tingsrätten som avgör hur vårdnaden av barnen ska lösas.
Stöd och hjälp:
Om ni inte kan komma överens kan ni i första hand vända er till familjerättsenheten vid kommunens socialförvaltning. De flesta kommuner har särskilda telefontider för information och rådgivning. Familjerätten erbjuder så kallade samarbetssamtal till föräldrar som separerar. I dessa samtal diskuteras sådant som har med vårdnaden av barnen att göra, till exempel umgänge och nya vardagsrutiner.
Enligt Socialtjänstlagen är varje kommun skyldig att erbjuda samarbetssamtal vid skilsmässor eller separationer där barn är inblandade. Samarbetssamtalen är gratis och personalen på familjerätten har tystnadsplikt. Inget av det som sägs under samtalen blir registrerat. Väntetiderna för att få samarbetssamtal är ofta korta.
Det finns både frivilliga samarbetssamtal och sådana som beordrats av domstol vid vårdnadstvister som hamnat i tingsrätten.
Familjerådgivning:
Familjerättsenheten kan också hjälpa till att hänvisa till familjerådgivningen, en helt fristående mottagning dit alla par, även de som inte har barn, är välkomna. Familjerådgivningen är till för alla par eller familjer med relationsproblem.
Samtalsgrupper för barn:
I några kommuner finns det även särskilda samtalsgrupper för barn mellan 7 och 13 år med separerade föräldrar. Dessa stödjande grupper leds av socionomer från familjerättsenheten, i samråd med barnens föräldrar.
Samtalsgrupper för föräldrar:
Även föräldragrupper, där mammor och pappor träffas var för sig, finns i vissa kommuner.
Övrigt stöd:
Kommuner kan också hänvisa män till Manscentrum och Mansjouren och kvinnor som upplevt hot och/eller våld kan få hjälp att kontakta lokala kvinnojourer.
Föräldrar som mår psykiskt dåligt erbjuds hjälp att kontakta familjeterapeuter eller den psykiatriska öppenvården.
Barn med psykiska besvär hänvisas till BUP, Barn- och ugdomspsykiatri i Stockholm.
Vänd dig till din kommun för mer information.
Juridisk hjälp:
Familjerättsenheten kan i samband med samarbetssamtal kostnadsfritt hjälpa till att skriva juridiskt bindande avtal när föräldrarna har lyckats komma överens om hur vårdnaden av barnen ska se ut.
Det är också vanligt att kommuner i samarbete med Advokatsamfundet erbjuder femton minuters gratis juridisk rådgivning vid speciella dropin-tillfällen.
Däremot erbjuds ingen övrig gratis juridisk hjälp av kommunen när det gäller bodelning eller bostadsfrågor.