{"id":1479,"date":"2016-04-16T12:50:23","date_gmt":"2016-04-16T10:50:23","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/lolla\/?p=1479"},"modified":"2016-04-16T12:50:24","modified_gmt":"2016-04-16T10:50:24","slug":"leukemi-en-cancersjukdom","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lolla\/2016\/04\/16\/leukemi-en-cancersjukdom\/","title":{"rendered":"Leukemi – En cancersjukdom."},"content":{"rendered":"

Allm\u00e4nt om cancer:<\/strong>
\nDet finns n\u00e4stan lika m\u00e5nga cancertyper som vi har celltyper i kroppen, allts\u00e5 cirka tv\u00e5hundra. Cancer \u00e4r ett samlingsnamn f\u00f6r sjukdomar som uppst\u00e5r d\u00e5 mutationer g\u00f6r att cellernas f\u00f6r\u00f6kning blir abnormal. Mutationer sker n\u00e4r DNA-kopieringen misslyckas. Alla celler f\u00f6r\u00f6kar sig genom delning. Det som g\u00f6r att cancern forts\u00e4tter v\u00e4xa beror p\u00e5 att det finns en starttriplett men ingen stoptriplett i DNA-koden f\u00f6r tillv\u00e4xt. (Peinerud et al 2003). En normal cell vet n\u00e4r det \u00e4r dags att dela sig, sluta dela sig och n\u00e4r den ska d\u00f6 tack vare s.k. styrgener (Gill\u00e5 2007). Olika celler lever olika l\u00e4nge.<\/p>\n

Det finns vissa forskningsresultat som tyder p\u00e5 att cancer inte \u00e4r direkt \u00e4rftligt, men att vissa sl\u00e4ktens organ \u00e4r mer mottagliga f\u00f6r vissa typer av cancer (Peinerud et al 2003).<\/p>\n

Vad \u00e4r leukemi?<\/strong>
\nOrdet leukemi kommer fr\u00e5n grekiskan och betyder vitt blod. Leukos = vit och hemi = blod. Namnet sjukdomen f\u00e5tt beror p\u00e5 att det \u00e4r de vita blodcellerna som har drabbas av cancer (Strindlund 2000).<\/p>\n

Definitionen av Akut leukemi (Leuchemia acuta<\/em>), enligt Cancerfonden:<\/strong>
\n”Akut leukemi \u00e4r ett samlingsnamn f\u00f6r flera former av blodcancer. Gemensamt f\u00f6r dessa sjukdomar \u00e4r att omogna, vita blodkroppar f\u00f6r\u00e4ndras och b\u00f6rjar f\u00f6r\u00f6ka sig okontrollerat s\u00e5 att de konkurerar ut normala celler i benm\u00e4rgen.”.<\/p>\n

Definitionen av Kronisk leukemi (Leuchemia chronica<\/em>), enligt Cancerfonden:<\/strong>
\n”Kronisk leukemi innefattar flera olika sjukdomar som karakt\u00e4riseras av att vissa vita blodkroppar canceromvandlas och tr\u00e4nger ut normala celler i benm\u00e4rgen och blodet.”.<\/p>\n

Vad inneb\u00e4r det att ha leukemi?<\/strong>
\nAtt drabbas av leukemi \u00e4r ett mycket h\u00e5rt slag mot barnet och hela familjen. Fr\u00e5n att tidigare ha varit pigg och aktiv till att relativt snabbt hamna p\u00e5 ett regionsjukhus inneb\u00e4r en helt ny tillvaro.<\/p>\n

Inledningsvis sker mycket utredningar med bland annat blodprov, r\u00f6ntgen, benm\u00e4rgsunders\u00f6kning, stick i ryggen samt inoperation av en Port-a-Cath (PAC). En PAC \u00e4r en dosa som l\u00e4ggs under huden, ofta p\u00e5 \u00f6vre delen av br\u00f6stet. Till dosan kopplas en kateter som g\u00e5r till ett centralt blodk\u00e4rl. Genom PAC ges cytostatika och andra mediciner. Prover kan ocks\u00e5 tas genom denna. Mycket utf\u00f6rs sj\u00e4lvklart n\u00e4r barnet \u00e4r s\u00f6vt, men inte allt. Under utredningstiden \u00e4r b\u00e5de barnet och \u00f6vriga familjemedlemmar oroliga och \u00e4ngsliga.<\/p>\n

N\u00e4r diagnosen \u00e4r klar b\u00f6rjar en mycket kr\u00e4vande behandling, speciellt under det f\u00f6rsta behandlings\u00e5ret. Den totala behandlingstiden, n\u00e4r det g\u00e4ller akut lymfatisk leukemi, \u00e4r 2-2,5 \u00e5r. Barnet \u00e4r under denna tid mycket infektionsk\u00e4nsligt, inledningsvis av b\u00e5de sjukdom och behandling och efter hand enbart av behandlingen. K\u00e4nsligheten f\u00f6r infektioner g\u00f6r att barnet under det f\u00f6rsta halv\u00e5ret av behandlingen inte kan vistas i vilka milj\u00f6er som helst, exempelvis k\u00f6pcentra, och eventuellt inte heller p\u00e5 dagis. Sl\u00e4ktingar eller v\u00e4nner som har n\u00e5gon infektionssjukdom kan som regel inte tr\u00e4ffa barnet eller bes\u00f6ka familjen. De infektioner som barnet kan drabbas av kan bli livshotande och kr\u00e4va v\u00e5rd p\u00e5 intensivv\u00e5rdsavdelning. Behandlingen inneb\u00e4r vidare att barnet tappar h\u00e5ret. Sm\u00e5 barn klarar detta utan st\u00f6rre problem. Lite st\u00f6rre barn eller ton\u00e5ringar tycker m\u00e5nga g\u00e5nger att det \u00e4r oerh\u00f6rt jobbigt. Peruk kan vara till hj\u00e4lp.<\/p>\n

Ett annat bekymmer som orsakas av behandlingen \u00e4r sm\u00e4rtor i muskulaturen, ofta i benen men ibland \u00e4ven i k\u00e4kmuskulaturen. Bl\u00e5sor i munnen \u00e4r en annan mycket p\u00e5frestande biverkan av behandlingen, vilket g\u00f6r att barnet kan f\u00e5 sv\u00e5rt att \u00e4ta och prata.<\/p>\n

Tack vare bra mediciner mot illam\u00e5ende klarar de flesta barn behandlingen utan alltf\u00f6r mycket illam\u00e5ende. Fortfarande \u00e4r kr\u00e4kningar dock inte ovanliga under den tunga cytostatikabehandlingen.<\/p>\n

En aspekt vid v\u00e5rden av barn med leukemi \u00e4r att barnen ofta \u00e4r i f\u00f6rskole\u00e5ldern. Det inneb\u00e4r att de som drabbas oftast \u00e4r unga familjer med flera sm\u00e5 barn och kanske \u00e4ven syskon p\u00e5 v\u00e4g.<\/p>\n

Rent socialt p\u00e5verkas s\u00e5v\u00e4l barnet som hela familjen. Barnet har under l\u00e5nga perioder inte m\u00f6jlighet att vara p\u00e5 dagis. Skolbarn kan f\u00e5 sv\u00e5rt att klara skolan. Det f\u00f6rekommer att barn i skol\u00e5ldern, speciellt fr\u00e5n mellanstadiet och upp\u00e5t, g\u00f6r ett \u00e5rs uppeh\u00e5ll i skolg\u00e5ngen. H\u00e4rigenom f\u00f6rlorar de sina gamla klasskamrater och m\u00e5ste b\u00f6rja i en ny klass. Inledningsvis \u00e4r b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna sjukskrivna och kan d\u00e4refter uppb\u00e4ra tillf\u00e4llig f\u00f6r\u00e4ldrapenning efter behov, n\u00e5got som verkligen beh\u00f6vs d\u00e5 det i praktiken \u00e4r om\u00f6jligt f\u00f6r b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna att arbeta heltid under de f\u00f6rsta ett och ett halvt \u00e5ren av behandlingen. V\u00e5rdbidrag beviljas som regel av F\u00f6rs\u00e4kringskassan.<\/p>\n

Ytterligare en aspekt vid v\u00e5rden av barn med leukemi \u00e4r att de m\u00e5nga g\u00e5nger \u00e4r i f\u00f6rskole\u00e5ldern och att f\u00f6r\u00e4ldrarna d\u00e4rmed \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandevis unga.<\/p>\n

Efter avslutad behandling g\u00e5r barnet p\u00e5 regelbundna kontroller p\u00e5 barnmottagning. Initialt sker det var tredje vecka. Efter hand glesas det ut och efter n\u00e5gra \u00e5r \u00e4r det halv\u00e5rskontroller. I samband med kontroller vid mottagningsbes\u00f6k tas blodprover. Det g\u00f6rs \u00e4ven mellan kontrollerna f\u00f6r att kunna f\u00e5nga tidiga \u00e5terfall i sjukdomen.<\/p>\n

Som framg\u00e5tt \u00e4r sjukdomen mycket p\u00e5frestande och p\u00e5verkar sj\u00e4lvklart barnet psykiskt. P\u00e5 samma s\u00e4tt som f\u00f6r barn med andra allvarliga eller kroniska sjukdomar kan sj\u00e4lvk\u00e4nslan bli p\u00e5verkad j\u00e4mf\u00f6rt med friska j\u00e4mn\u00e5riga. Detta kan inneb\u00e4ra att barnet\/ton\u00e5ringen senare v\u00e4ljer en utbildning eller ett arbete som inte kr\u00e4ver s\u00e5 mycket.<\/p>\n

Slutligen inneb\u00e4r leukemibehandling att en del av barnen drabbas av seneffekter, speciellt om behandlingen inneburit benm\u00e4rgstransplantation. Hit r\u00e4knas f\u00f6rsenad eller f\u00f6r tidig pubertet, tillv\u00e4xtrubbningar, s\u00e4nkt kognitiv f\u00f6rm\u00e5ga samt andra neurologiska och psykologiska rubbningar. Dessa sena effekter p\u00e5verkar barnen och ungdomarna i det dagliga livet s\u00e5v\u00e4l i skolan som rent socialt. I h\u00f6gre \u00e5ldrar kan dessa seneffekter ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00e4mra m\u00f6jligheterna i arbetslivet.<\/p>\n

De f\u00f6rsta fr\u00e5gorna man st\u00e4ller sig d\u00e5 \u00e4r hur kan det bli s\u00e5? Vad inneb\u00e4r det f\u00f6r kroppen? Varf\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndras de?<\/strong>
\nVi har tre olika typer av hemocyter eller om man s\u00e5 vill blodceller (tidigare kallat blodkroppar) i v\u00e5rt blod: erytrocyter (r\u00f6da blodceller), leukocyter (vita blodceller) och trombocyter (blodpl\u00e4ttar). Leukemi, eller blodcancer som det ocks\u00e5 kallas, \u00e4r en cancersjukdom som drabbar leukocyterna i v\u00e5rt blod. Det f\u00f6rekommer inte n\u00e5gra klart avgr\u00e4nsade tum\u00f6rer och det i f\u00f6rl\u00e4ngningen inneb\u00e4r att det heller aldrig f\u00f6rekommer metastaser. (Peinerud et al 2003).<\/p>\n

M\u00e5nga av symtomen beror p\u00e5 brist p\u00e5 hemocyter eftersom de tr\u00e4ngs ut av leukemicellerna och helt enkelt inte f\u00e5r plats. Brist p\u00e5 fungerande leukocyter ger samma symtom som vid vanlig influensa. Reaktionen utl\u00f6ses av v\u00e5rt specifika f\u00f6rsvar och finns d\u00e4r f\u00f6r att underl\u00e4tta f\u00f6r antikropparnas arbetsuppgift, n\u00e4mligen att sl\u00e5 ut fr\u00e4mmande organismer s\u00e5som till exempel leukemiceller. Utan behandling i form av cytostatika och\/eller str\u00e5lbehandling vinner dock leukemicellerna eftersom de f\u00f6r\u00f6kar sig mycket snabbare \u00e4n de normala, icke sjuka cellerna. Brist p\u00e5 trombocyter leder bland annat till att man har l\u00e4ttare att bl\u00f6da och brist p\u00e5 erytrocyterna leder till att man f\u00e5r anemi. Anemin g\u00f6r den sjuke blek och tr\u00f6tt eftersom det \u00e4r erytrocyterna som transporterar syret i blodet och finns det f\u00f6r f\u00e5 erytrocyter drabbas cellerna av ischemi. (Om leukemi 2008)<\/p>\n

Det finns som tidigare n\u00e4mnt fyra olika typer av vanligen f\u00f6rekommande leukemier. Dessa \u00e4r som nedan f\u00f6ljer.<\/p>\n

Akut myeloisk leukemi (AML):<\/strong>
\nDrabbar m\u00e4nniskor i alla \u00e5ldrar och deras granulocyter, som \u00e4r en typ av leukocyter som sk\u00f6ter om oskadligg\u00f6randet av fr\u00e4mmande organismer med s.k. fagocytos, de \u00e4ter upp dem p\u00e5 ett am\u00f6baliknade s\u00e4tt.<\/p>\n

Akut lymfatisk leukemi (ALL):
\n<\/strong>Drabbar ocks\u00e5 m\u00e4nniskor i alla \u00e5ldrar, men ALL ger sig p\u00e5 deras lymfocyter som \u00e4r en form av leukocyter som har hand om v\u00e5rt immunf\u00f6rsvar, genom att de avger antikroppar som f\u00f6rst\u00f6r mikroorganismer.<\/p>\n

Kronisk myeloisk leukemi (KML):
\n<\/strong>Drabbar fr\u00e4mst \u00e4ldre m\u00e4nniskor \u00f6ver 60 \u00e5r och precis som AML \u00e4r det granulocyterna som drabbas.<\/p>\n

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL):
\n<\/strong>Drabbar fr\u00e4mst \u00e4ldre m\u00e4nniskor \u00f6ver 60 \u00e5r och precis som ALL \u00e4r det lymfocyterna som drabbas. KL \u00e4r n\u00e5got vanligare bland m\u00e4n \u00e4n bland kvinnor vilket tydligt ses efter fyllda femtio \u00e5r. (Se diagram 3)<\/p>\n

Antal insjuknade och antal d\u00f6dsfall.<\/p>\n

Uppgifterna baseras p\u00e5 statistik fr\u00e5n kompendiet ”Cancer i siffror”.<\/p>\n

Orsaken till uppkomst av leukemi:
\n<\/strong>Den vanligaste orsaken till att leukemi uppst\u00e5r \u00e4r joniserad str\u00e5lning fr\u00e5n radioaktivt avfall. Uts\u00e4tts man f\u00f6r joniserad str\u00e5lning bryts DNA s\u00f6nder vilket skapar fria radikaler (Wikipedia 2008). I Tjernobyl blev det en tydlig \u00f6kning av leukemifall efter olyckan 1986. Det kr\u00e4vs en l\u00e5ngvarig retning av ett carcinogent \u00e4mne, s\u00e5som till exempel bensen n\u00e4r det g\u00e4ller leukemi (Henriksson 2007), f\u00f6r att cellernas ”revolution” ska uppst\u00e5 (Peinerud et al 2003) eller en massiv och intensiv p\u00e5verkan, s\u00e5som det radioaktiva avfallet fr\u00e5n k\u00e4rnkraftverket i Tjernobyl. KLL tros uppkomma pga. av milj\u00f6gifter. M\u00e5nga fall av leukemi har ingen uppenbar orsak men det finns geografiska skillnader. Asien har till exempel inte alls lika m\u00e5nga fall av vare sig Akut eller Kronisk leukemi som Europa och Nordamerika har, \u00e4ven om skillnaderna \u00e4r sm\u00e5 s\u00e5 finns de d\u00e4r. En annan orsak till leukemi kan vara virus (Gill\u00e5 2007).<\/p>\n

Symtom:<\/strong>
\nDe vanligaste symtomen p\u00e5 akut leukemi \u00e4r tr\u00f6tthet, feber, nattsvettningar, influensa som inte vill ge sig, f\u00f6rstorade lymfk\u00f6rtlar, anemi, infektionsk\u00e4nslighet, n\u00e4sbl\u00f6dningar, bl\u00f6dande tandk\u00f6tt, hematom och skelettsm\u00e4rtor (Cancer i siffror – akut leukemi 2005). Dessa symtom utvecklas snabbt inom bara ett par veckor. En del av dessa symtom beror p\u00e5 att den drabbade har f\u00f6r m\u00e5nga och fel utvecklade lymfocyter vilket leder till samma symtom som vid vanlig f\u00f6rkylning och annan influensa. Bl\u00e5m\u00e4rkena, n\u00e4sbl\u00f6dningarna och det bl\u00f6dande tandk\u00f6ttet beror p\u00e5 att blodet inneh\u00e5ller f\u00f6r f\u00e5 trombocyter och de beh\u00f6vs f\u00f6r att blodet ska kunna levra sig. Anemin och tr\u00f6ttheten beror p\u00e5 f\u00f6r f\u00e5 erytrocyter.<\/p>\n

De vanligaste symtomen p\u00e5 kronisk leukemi (KL) \u00e4r f\u00f6rstorade lymfk\u00f6rtlar och f\u00f6rstorad mj\u00e4lte. (Cancer i siffror – kronisk leukemi 2005)<\/p>\n

Diagnosmetoder:<\/strong>
\nDet finns m\u00e5nga olika typer av diagnosmetoder beroende p\u00e5 vilken typ av cancer man drabbats av.<\/p>\n

Diagnosen f\u00f6r leukemi st\u00e4lls med hj\u00e4lp av blodprov och som komplement tas \u00e4ven ett benm\u00e4rgsprov. Om blodprovet inneh\u00e5ller ett mycket f\u00f6rh\u00f6jt v\u00e4rde av leukocyter kan man misst\u00e4nka leukemi och f\u00f6r att avg\u00f6ra vilken typ av leukemi det r\u00f6r sig om tas ett benm\u00e4rgsprov genom att man g\u00f6r en biopsi p\u00e5 benm\u00e4rgen. Biopsin tas vanligen fr\u00e5n b\u00e4ckenbenet, d\u00e5 kallas provet Yamshidibiopsi. Den andra varianten d\u00e4r man tar v\u00e4vnadsprov fr\u00e5n br\u00f6stbenet kallas sternalpunktion (STP). Behandlingen g\u00e5r till s\u00e5 att man f\u00f6rst bed\u00f6var huden och benhinnan och sedan f\u00f6r man in en spruta och en gr\u00f6vre n\u00e5l och suger ut n\u00e5gra millimeter benm\u00e4rg. K\u00e4nslan av suget som uppst\u00e5r n\u00e4r provet tas kan man inte bed\u00f6va bort (Strang 2004). Om man vill unders\u00f6ka om leukemin spridit sig till centrala nervsystemet kan man g\u00f6ra en lumbalpunktion och ta ett prov p\u00e5 cerebrospinalv\u00e4tskan som ligger runt cns olika organ.<\/p>\n

Cellerna unders\u00f6ks sedan med hj\u00e4lp av mikroskop. P\u00e5 senare tid anv\u00e4nds ocks\u00e5 moderna genetiska analyser som avsl\u00f6jar \u00e4nnu mer om cellernas sammans\u00e4ttning och egenskaper. Kronisk leukemi brukar oftast uppt\u00e4ckas av en slump n\u00e4r ett blodprov tas f\u00f6r n\u00e5got helt annat.<\/p>\n

Behandling:<\/strong>
\nBehandlingen av akut leukemi brukar delas in i tre olika faser:
\n<\/em><\/p>\n

\n
    \n
  • Induktionsfasen – starka kurer med korta intervall f\u00f6r att f\u00e5 sjukdomen att g\u00e5 tillbaka, s.k. remission.<\/li>\n
  • Konsolideringsfasen – syftet \u00e4r att st\u00e4rka resultatet med fortsatt intensiva kurer men med st\u00f6rre intervall.<\/li>\n<\/ul>\n

    Underh\u00e5llningsfasen – p\u00e5g\u00e5r 1-2 \u00e5r med milda kurer (Strang 2004).<\/span>

    Leukemi behandlas generellt med cytostatika och\/eller str\u00e5lbehandling (Om Leukemi 2008). Str\u00e5lningsbehandlingen som anv\u00e4nds b\u00e5de f\u00f6re och\/eller efter en eventuell operation f\u00f6rst\u00f6r leukemicellernas arvsmassa. En speciell typ av instrument som kallas str\u00e5lkniv som \u00e4r mycket exakt anv\u00e4nds idag f\u00f6r att minska risken att omgivande frisk v\u00e4vnad f\u00f6rst\u00f6rs (Gill\u00e5 2007). Vanliga cellgiftsmedel \u00e4r bland annat doxorubicin, daunorubicin, cisplatin och taxol (Strang 2004) som hj\u00e4lper kroppens eget immunf\u00f6rsvar att bek\u00e4mpa leukemicellerna genom att det h\u00e4mmar deras delningsprocess och d\u00e4rmed deras f\u00f6r\u00f6kningsf\u00f6rm\u00e5ga. Enligt Urban Gill\u00e5 \u00e4r Interferon ett l\u00e4kemedel som ofta anv\u00e4nds i kombination med str\u00e5lbehandling vid leukemi. Interferoner \u00e4r \u00e4mnen som bildas naturligt vid infektioner och f\u00e5r man ett extra tillskott av interferon (oftast interferon-alfa) ger det de egna leukocyterna en skyddande effekt plus att interferoner i sig sj\u00e4lva h\u00e4mmar uppkomsten av cancerceller (Strang 2004). Problemet med cellgifter \u00e4r tyv\u00e4rr att de inte bara d\u00f6dar cancercellerna, de ger sig ocks\u00e5 p\u00e5 friska celler vilket medf\u00f6r m\u00e5nga biverkningar.<\/span><\/p>\n

    Det vanligaste kirurgiska ingreppet \u00e4r stamcellstransplantation, tidigare kallades det benm\u00e4rgstransplantation. Stamceller \u00e4r urceller som kan bilda alla typer av hemocyter. Det finns tv\u00e5 olika s\u00e4tt att f\u00e5 fram stamceller. Antingen tas de fr\u00e5n patienten, en autolog transplantation, eller fr\u00e5n n\u00e5gon annan, allogen transplantation. Stamcellerna tas d\u00e5 oftast fr\u00e5n ett syskon eftersom det kr\u00e4vs liknande v\u00e4vnad f\u00f6r att kroppen inte ska st\u00f6ta bort den nya v\u00e4vnaden. Den autologa transplantationen anv\u00e4nds oftast vid akuta leukemier. Den allogena anv\u00e4nds d\u00e5 \u00e5terfallsrisken anses vara h\u00f6gre. Vid en allogen transplantation \u00e4r chansen att botas h\u00f6gre men riskerna \u00e4r ocks\u00e5 st\u00f6rre med den typen av behandling. Det finns nu en ny typ av allogen transplantation som kallas minitransplantation (RICT) som \u00e4r mycket s\u00e4krare och medf\u00f6r f\u00e4rre biverkningar eftersom man anv\u00e4nder sig av en l\u00e4gre doser cytostatika. Detta g\u00f6r att man kan g\u00f6ra en allogen transplantation p\u00e5 \u00e4ldre m\u00e4nniskor. Stamcellerna \u00f6verf\u00f6rs till den sjuke via dropp. Preoperativt ges cytostatika och str\u00e5lning f\u00f6r att d\u00f6da alla sjuka celler. Cytostatikan h\u00e4mmar ocks\u00e5 immunf\u00f6rsvaret vilket minskar risken f\u00f6r avst\u00f6tning. (V\u00e5rdguiden 2008).<\/span>
    \n
    \n<\/i>Akut myeloisk leukemi<\/em>\u00a0kan sj\u00e4lvbehandlas. En spruta tas tre g\u00e5nger i veckan och inneh\u00e5ller ett preparat som heter NeoRecormon som h\u00f6jer leukemipatientens blodv\u00e4rde (Flink 2000).<\/span>
    \n
    \n<\/i>Kronisk leukemi<\/em>\u00a0brukar inte behandlas om det inte \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt eftersom den drabbade oftast inte uppvisar n\u00e5gra symtom. P\u00e5visar patienten symtom ges relativt milda kurer. Om patienten har f\u00f6rstorad mj\u00e4lte eller lymfk\u00f6rtlar som ut\u00f6var tryck p\u00e5 omgivande v\u00e4vnad, kan dessa behandlas. Lymfk\u00f6rtlarna str\u00e5lbehandlas f\u00f6r att minska i storlek. Mj\u00e4lten kan opereras bort om inte cytostatikan fungerar (Cancer i siffror – kronisk leukemi 2005).<\/span>
    \n
    \n<\/b>Behandlingsbiverkningar:<\/strong>
    \nMed den livr\u00e4ddande behandlingen f\u00f6ljer tyv\u00e4rr en hel del obehagliga biverkningar. De vanligaste biverkningarna vid cellgiftsbehandling \u00e4r h\u00e5ravfall, illam\u00e5ende med medf\u00f6ljande kr\u00e4kningar, ont i kroppen efter behandlingen, tarmbesv\u00e4r, infektioner, hudbesv\u00e4r, domningar i fingrar och t\u00e5r, stomioperation (”p\u00e5se p\u00e5 magen”) och minskad sexuell lust. (Strang 2004)<\/span>
    \n
    \n<\/b>\u00c5ldersf\u00f6rdelningen vad g\u00e4ller akut och kronisk leukemi:<\/strong>
    \n
    \n<\/b>Antal nya fall av akut leukemi 2005<\/strong>\u00a0(Diagram 2):<\/span><\/div>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
    \n

    \u00c5lder<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    Antal<\/strong>
    \n<\/strong>kvinnor<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    Antal<\/strong>
    \n<\/strong>m\u00e4n<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    Totalt<\/strong><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    0-9<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    17<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    20<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    37<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    10-19<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    4<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    14<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    18<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    20-29<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    2<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    7<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    9<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    30-39<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    8<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    9<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    17<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    40-49<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    10<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    10<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    20<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    50-59<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    23<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    26<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    49<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    60-69<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    27<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    32<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    59<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    70-79<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    46<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    26<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    72<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    80-<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    44<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    35<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    79<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    Summa<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    181<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    179<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    360<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n


    \nAntal nya fall\u00a0av kronisk leukemi 2005<\/strong>\u00a0(Diagram 3):<\/div>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
    \n

    \u00c5lder<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    Antal<\/strong>
    \n<\/strong>kvinnor<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    Antal<\/strong>
    \n<\/strong>m\u00e4n<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    Totalt<\/strong><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    0-9<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    1<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    0<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    1<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    10-19<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    0<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    2<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    2<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    20-29<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    1<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    4<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    5<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    30-39<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    2<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    6<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    8<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    40-49<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    15<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    15<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    30<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    50-59<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    28<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    59<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    87<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    60-69<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    58<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    93<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    151<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    70-79<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    64<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    93<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    157<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    80-<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    70<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    51<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    121<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    Summa<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    239<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    323<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    562<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

    \nUppgifterna i diagrammet baseras p\u00e5 statistik fr\u00e5n Socialstyrelsen.<\/p>\n

    Prognos:
    \n<\/strong>De som drabbas av kronisk leukemi blir egentligen inte botade men de kan leva utan besv\u00e4r i m\u00e5nga \u00e5r (Strang 2004). Enligt de senaste r\u00f6nen finns det en h\u00f6gre \u00f6verlevnadsprocent bland barn som f\u00e5tt ALL tack vare ett nytt behandlingsprotokoll som anv\u00e4nder sig av en helt ny teknik. De stora f\u00f6r\u00e4ndringarna har skett de senaste 20 \u00e5ren och \u00f6verlevnaden bland barn som drabbats av ALL \u00e4r hela 80 % (Barncancerfonden). De akuta leukemierna \u00e4r oftast botbara, men inte alltid. (se diagram 1).<\/p>\n

    Omv\u00e5rdnad:
    \n<\/strong>Om n\u00e5gon man k\u00e4nner drabbats av cancer \u00e4r det bra att fr\u00e5ga sig sj\u00e4lv: Hur kan jag som anh\u00f6rig\/v\u00e4n vara till st\u00f6d? Det \u00e4r viktigt att finnas d\u00e4r och att dela bekymmer med den leukemidrabbade. S\u00e4rskilt n\u00e4r det \u00e4r fr\u00e5ga om ett barn som drabbats eller om man f\u00e5tt veta att cancern \u00e4r obotlig. D\u00e5 \u00e4r den palliativa v\u00e5rden oerh\u00f6rt viktig. Den \u00e4r till skillnad fr\u00e5n den kurativa (botande) v\u00e5rden avsedd att vara symtomlindrande (Gill\u00e5 2007). Man m\u00e5ste ocks\u00e5 respektera den sjukes \u00f6nskem\u00e5l och att l\u00e4ra sig att tillsammans \u00e5terfinna vardagen. Det \u00e4r ocks\u00e5 oerh\u00f6rt viktigt att den sjuke f\u00e5r information om vilka olika typer av behandlingar som finns s\u00e5 att denne k\u00e4nner sig delaktigt i det som h\u00e4nder.<\/p>\n

    Vanliga reaktioner hos den som nyligen f\u00e5tt beskedet om leukemi \u00e4r misstro – varf\u00f6r just jag? Ilska, besvikelse och en kraftig oro inf\u00f6r vad som komma skall \u00e4r ocks\u00e5 vanligt f\u00f6rekommande. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 viktigt att inleda behandlingen s\u00e5 snart som m\u00f6jligt eftersom oron till viss del kan f\u00f6rsvinna om man vet vad som v\u00e4ntar och om man har en plan (Strang 2004).<\/p>\n

    Man m\u00e5ste vara medveten om att sm\u00e4rtan \u00e4r individuell och att sm\u00e4rtan kraftigt f\u00f6rs\u00e4mrar patientens psykiska h\u00e4lsa och det kan medf\u00f6ra depressioner. Eftersom cancer alltid medf\u00f6r sm\u00e4rta \u00e4r sm\u00e4rtlindring oerh\u00f6rt viktigt. Det finns m\u00e5nga sm\u00e4rtlindrande l\u00e4kemedel och kurer som anv\u00e4nds. Bland de vanligaste l\u00e4kemedlen finner man analgetika i form av Alvedon, kodein, dextroprofixen och\/eller diklofenak. Bland de sm\u00e4rtlindrande behandlingarna hittar man palliativ str\u00e5lbehandling och kortisonbehandling som b\u00e5da \u00e4r generellt anv\u00e4nda vid olika typer av cancer. En del cytostatika kan ge god sm\u00e4rtlindring.<\/p>\n

    All behandling som ges ska vara individuell och anpassad efter dennes \u00e5lder, k\u00f6n och allm\u00e4ntillst\u00e5nd. En god omv\u00e5rdnad omfattar \u00e4ven social och andlig behandling genom samtal och n\u00e4rhet fr\u00e5n b\u00e5de sjukv\u00e5rdspersonal och n\u00e4rst\u00e5ende(Gill\u00e5 2007).<\/p>\n

    Man m\u00e5ste vara beredd p\u00e5 starka k\u00e4nslor fr\u00e5n den som drabbats. Det kan vara sv\u00e5rt f\u00f6r den som drabbats att f\u00f6rst acceptera – b\u00e5de sjukdomen i sig, men ocks\u00e5 att acceptera hj\u00e4lpen som erbjuds. Det finns alltid n\u00e5got att g\u00f6ra oavsett var den som insjuknat v\u00e5rdas. Det kan vara i hemmet eller p\u00e5 en -i slutskedet- palliativ slutenv\u00e5rd (Strang 2004).<\/p><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Allm\u00e4nt om cancer: Det finns n\u00e4stan lika m\u00e5nga cancertyper som vi har celltyper i kroppen, allts\u00e5 cirka tv\u00e5hundra. Cancer \u00e4r ett samlingsnamn f\u00f6r sjukdomar som uppst\u00e5r d\u00e5 mutationer g\u00f6r att cellernas f\u00f6r\u00f6kning blir abnormal. Mutationer sker n\u00e4r DNA-kopieringen misslyckas. Alla celler f\u00f6r\u00f6kar sig genom delning. Det som g\u00f6r att cancern forts\u00e4tter v\u00e4xa beror p\u00e5 att … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":9652,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[37],"tags":[1774,1773,1772],"class_list":["post-1479","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-halsa-och-sjukdomar","tag-blodsjukdom","tag-cancersjukdom","tag-leukemi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lolla\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1479","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lolla\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lolla\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lolla\/wp-json\/wp\/v2\/users\/9652"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lolla\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1479"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lolla\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1479\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lolla\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1479"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lolla\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1479"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lolla\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1479"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}