Det känns som att jag inte hinner med mitt egna liv. Framtiden går för fort fram, jag sitter här på köksstolen med min dotter i famnen som växer snabbare än vad jag kunnat tänka mig, idag är våran Alva 8 månader. Och allt runt om kring är på väg att förändras, igen! Bollarna i luften blir bara fler och fler. Jag hänger verligen inte med. Förändringar i livet är nervkittlande verkligen. Jag är så tacksam över mina möjligheter att få leva det liv jag lever.
