![\"Skador](\"http:\/\/www.neuroguiden.se\/hjarnhalvor.274.png\")
<\/p>\n- \n
- Neglekt<\/em>. Skador i h\u00f6ger hj\u00e4rnhalva kan leda till att man inte \u00e4r medveten om det som finns till v\u00e4nster i omgivningen och ibland ocks\u00e5 till v\u00e4nster i den egna kroppen. Neglekt kan till exempel g\u00f6ra att man bara \u00e4ter maten p\u00e5 h\u00f6gra sidan av tallriken.<\/li>\n
- Kommunikation, afasi<\/em>. Hos de flesta som \u00e4r h\u00f6gerh\u00e4nta sitter de centra som styr spr\u00e5ket i den v\u00e4nstra hj\u00e4rnhalvan. Skador i den v\u00e4nstra hj\u00e4rnhalvan kan d\u00e4rf\u00f6r g\u00f6ra att man till exempel f\u00e5r sv\u00e5rt att tala eller f\u00f6rst\u00e5 talat spr\u00e5k. Man kan \u00e4ven f\u00e5 sv\u00e5rt att l\u00e4sa, skriva och r\u00e4kna.<\/li>\n
- Sv\u00e5righet att \u00e4ta och dricka, dysfagi<\/em>. Skador i hj\u00e4rnstammen kan ge dysfagi, man f\u00e5r sv\u00e5rt att sv\u00e4lja mat och dryck.<\/li>\n
- Yrsel<\/em>. Skador i lillhj\u00e4rnan kan ge yrsel, koordinationssv\u00e5righeter och balansproblem.<\/li>\n
- Halvsidig f\u00f6rlamning\/domning<\/em>. Oftast \u00e4r det ena kroppssidans arm och ben som p\u00e5verkas.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<\/div>\n
\nDolda funktionsneds\u00e4ttningar<\/div>\n<\/div>\n\n\n- \n
- Tr\u00f6tthet<\/em>. All typ av hj\u00e4rnp\u00e5verkan ger en enorm tr\u00f6tthet framf\u00f6rallt i b\u00f6rjan. Tr\u00f6ttheten brukar minska med tiden men f\u00f6r m\u00e5nga blir det ett symptom som man tvingas l\u00e4ra sig att leva med.<\/li>\n
- Minne<\/em>. I huvudsak korttidsminnet p\u00e5verkas.<\/li>\n
- Koncentration<\/em>. Det blir sv\u00e5rt att f\u00f6lja ett samtal med flera personer, slutf\u00f6ra aktiviteter och l\u00e4ra sig nya saker. Allt man skall g\u00f6ra tar l\u00e4ngre tid och man kan inte h\u00e5lla flera bollar i luften samtidigt.<\/li>\n
- Hum\u00f6rsf\u00f6r\u00e4ndringar<\/em>. Man blir till exempel mer irritabel.<\/li>\n
- Depression<\/em>. Den kan bero p\u00e5 skadan i sig men ocks\u00e5 p\u00e5 den f\u00f6r\u00e4ndrade situationen med f\u00f6rlust av vissa f\u00f6rm\u00e5gor.<\/li>\n
- Affektlabilitet<\/em>. Man f\u00e5r sv\u00e5rt att kontrollera k\u00e4nslor och kan brista ut i omotiverat skratt och gr\u00e5t.<\/li>\n
- Brist p\u00e5 intiativf\u00f6rm\u00e5ga<\/em>. Viljan finns men inget blir gjort.<\/li>\n
- Sexuell dysfunktion<\/em>. Problem med sexualiteten kan dels bero p\u00e5 en funktionsst\u00f6rning, dels p\u00e5 att man f\u00e5r s\u00e4mre kroppsuppfattning och sj\u00e4lvk\u00e4nsla.<\/li>\n
- Brist p\u00e5 sjukdomsinsikt<\/em>. Det kan ta tid att inse vilka begr\u00e4nsningar man f\u00e5tt i och med sin stroke. En del tror f\u00f6r alltid att de kan lika mycket som f\u00f6rut.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<\/div>\n
\nTIA \u00e4r en varningsignal<\/div>\n<\/div>\n\n\u201dTIA\u201d \u00e4r en f\u00f6rkortning f\u00f6r transitorisk ischemisk attack. \u201dTransitorisk\u201d betyder \u00f6verg\u00e5ende och \u201dischemi\u201d betyder blodtomhet. TIA kallar man skador som orsakas av sm\u00e5 blodproppar som snabbt l\u00f6ses upp av kroppen. Man f\u00e5r symtom som liknar de man f\u00e5r vid hj\u00e4rninfarkt, men de \u00e4r inte best\u00e5ende. Typiska attacker varar n\u00e5gra minuter upp till en timme, i 85 % av fallen i mindre \u00e4n 15 minuter. Hj\u00e4rnv\u00e4vnaden hinner inte skadas allvarligt eftersom blodfl\u00f6det kommer ig\u00e5ng igen och symtomen g\u00e5r tillbaka inom 24 timmar. En TIA \u00e4r en varningssignal f\u00f6r ett hotande stroke. Man kan minska risken f\u00f6r att f\u00e5 stroke genom f\u00f6rebyggande behandling som s\u00e4nker kolesterolhalten eller blodtrycket. Genom att undvika riskfaktorer som till exempel r\u00f6kning och f\u00f6r\u00e4ndra sin livsstil n\u00e4r det g\u00e4ller kost och motion kan man sj\u00e4lv f\u00f6rb\u00e4ttra oddsen.<\/div>\n<\/div>\n\nSjukdomsf\u00f6rloppet<\/div>\n<\/div>\n\nAllt fler \u00f6verlever den akuta stroken. Trots det s\u00e5 avlider lite mer \u00e4n en fj\u00e4rdedel av dem som drabbas av stroke kort tid efter insjuknandet eller inom n\u00e5gra m\u00e5nader. F\u00f6r dem som klarar sig finns en risk att \u00e5ter insjukna i stroke. Av de 30.000 personer som f\u00e5r stroke varje \u00e5r insjuknar 25\u201335 % f\u00f6r andra eller tredje g\u00e5ngen.<\/div>\n<\/div>\n\nF\u00f6r alla dem som \u00f6verlever g\u00e5r det inte att f\u00f6ruts\u00e4ga hur snabbt f\u00f6rb\u00e4ttringen kommer att ske eller hur fullst\u00e4ndig f\u00f6rb\u00e4ttringen blir. F\u00f6rb\u00e4ttringar kan ske flera \u00e5r efterinsjuknandet.<\/div>\n<\/div>\n\nI en stor svensk unders\u00f6kning konstaterades att de som \u00f6verlevt en stroke hade fortfarande tv\u00e5 \u00e5r efter insjuknandet stort behov av st\u00f6d och hj\u00e4lp. Drygt h\u00e4lften uppgav sig vara beroende av st\u00f6d fr\u00e5n anh\u00f6riga. En femtedel av dem som var helt oberoende f\u00f6re insjuknandet i stroke beh\u00f6vde efter\u00e5t s\u00e5 mycket hj\u00e4lp att de m\u00e5ste vistas p\u00e5 sjukhem eller servicehem. Dock kunde mer \u00e4n h\u00e4lften av dem som bott i eget boende f\u00f6re sin stroke \u00e5terv\u00e4nda hem. M\u00e5nga av de drabbade hade tal-, l\u00e4s- och skrivsv\u00e5righeter tv\u00e5 \u00e5r efter anfallet.<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"B\u00f6rjar visst tappa synen p\u00e5 v\u00e4nster \u00f6ga…. troke ger pl\u00f6tsliga symptom Det som utm\u00e4rker stroke \u00e4r de pl\u00f6tsliga symtomen som ofta kommer helt utan f\u00f6rvarning. Fr\u00e5n att ha varit helt frisk och op\u00e5verkad g\u00f6r stroken att man p\u00e5 sekunder eller minuter blir till exempel f\u00f6rlamad i ena kroppssidan, f\u00f6rlorar k\u00e4nseln, blir yr eller tappar … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":4149,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-506","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/luciddream\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/506","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/luciddream\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/luciddream\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/luciddream\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4149"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/luciddream\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=506"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/luciddream\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/506\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/luciddream\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=506"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/luciddream\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=506"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/luciddream\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=506"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
- Minne<\/em>. I huvudsak korttidsminnet p\u00e5verkas.<\/li>\n
- Kommunikation, afasi<\/em>. Hos de flesta som \u00e4r h\u00f6gerh\u00e4nta sitter de centra som styr spr\u00e5ket i den v\u00e4nstra hj\u00e4rnhalvan. Skador i den v\u00e4nstra hj\u00e4rnhalvan kan d\u00e4rf\u00f6r g\u00f6ra att man till exempel f\u00e5r sv\u00e5rt att tala eller f\u00f6rst\u00e5 talat spr\u00e5k. Man kan \u00e4ven f\u00e5 sv\u00e5rt att l\u00e4sa, skriva och r\u00e4kna.<\/li>\n