Väcks en timme senare än vanligt, frukosten står fortfarande framme, fastän klockan hunnit bli nio. Jag kollar på skötaren, väntar på något slags tecken på att hon har tid att äta med mig, eller borde jag kanske vänta? Hon kollar tillbaka. Varsågod säger hon och hänvisar till frukostbordet. Jag går fram, kollar på maten och frågar hur mycket jag måste ta. De andra skötarna brukar ge mig ett decilitermått och säga 2 dl fil. Hon säger att jag ska ta en normal portion. En normal portion tänker jag, vad är det? Jag har ingen aning, jag äter ju aldrig frukost, eller något alls för den delen. Hur ska jag kunna veta vad en normal portion är? Hon borde veta bättre, hon som jobbar med sånna som jag. Jag kollar på henne igen, vet fortfarande inte hur mycket jag ska ta och säger hur de andra skötarna brukar göra. Okej säger hon och hämtar decilitermåttet. Jag häller upp filen, strör över lite müsli och sätter mig vid bordet. Det går ganska bra att äta, bortsett från skötaren som sitter och ger ett argt intryck under hela tiden. Jag blir lättad när jag ätit klart och får gå till tv rummet där jag ska spendera nästkommande 30 minuter innan de låter mig gå tillbaka till mitt rum. Rum nummer 13.
