Har ni någonsin varit i en sån situation där ni vill inget annat än vara glad för en person? Men problemet är att ni känner att ni inte riktigt kan det.
Jag vill inget mer än att vara glad för en person som är mig nära. Men, jag kan på nåt sätt inte känna med henne 100%. Anledningen? Jo, jag är inte så jätteförtjust i ämnet som hon så starkt gillar. Jag vill. Men pga vissa personliga issues med ämnet så har jag lite svårt att svälja det. Jag vill mest bara titta bort. Det man inte ser finns inte, right? Samtidigt så säger jag till mig själv: grow up! Va en vuxen människa. Skjuta bort mina egna åsikter och låt henne få njuta av ämnets sötma. Men vissa saker är svårare än vad man tror….
