It’s in the cut. Det verkar vara mitt ord just nu. Alla som kände mig under London-tiden och början av Sthlm vet att jag har haft kort tidigare. Och att det är my thing. Sen fick jag en släng ” jag-ska-låta-det-växa”- grej på hjärnan. Men, London made me re-think. Jag har nog aldrig fått en sån Aha-upplevelse förut. Det var som jag hittat hem, igen. Känns skönt dock att jag tog den där turen med att låta det växa så att jag verkligen själv inser att det är kort som är jag.
Det har även hela Stockholm upptäckt. Har nog aldrig fått så mycket komplimanger i mitt liv. Vilket så klart är jäkligt kul! Nu tog jag det ett steg till och shaved it till litegranna. Igen: folk älskar det. And so do I. Det är något med tjejer som har rakat på nåt sätt…. 😛
Thänx!