Vila i frid fina Daniel. Hoppas du har det bättre där du är nu.
Du var alltid en underbar fin vän, min barndomsvän. Kommer aldrig glömma dig!
Hade jag vetat att sist vi sågs var den sista hade jag tagit mig mer tid. Du var ju så ung.
Var rädd om varandra mina fina läsare. Och kom ihåg, du vet aldrig vem som står på tur för livets djävulskap!
Det sjuka är att efter det hänt några gånger blir man nästan ”van”. Eller rättare sagt man lär sig hantera svåra tider.
