Medan jag var på jobbet idag var yngsta syrran, Johanna, hemma hos mig för att låna en klänning till Bloggalan ikväll. Sedan kände hon sig för krasslig för att gå på galan, så fina Maja hoppade in som plus-en istället.
Sen när jag kommer hem och går in i köket ser jag till min förvåning att all disk från middagen med tjejkompisarna igår står diskad och prydligt uppstaplad på diskbänken. Jag blir så rörd att jag får tårar i ögonen.
Det är till och med en liten hjärtteckning.
”Hi hi, jag vet ju hur mycket du hatar att diska”, säger syrran när jag messar för att framföra min enorma tacksamhet.
Ja, där kan jag inte säga emot. Känner jag mig själv rätt hade jag inte tagit tag i den där disken förrän tidigast på torsdag.