Ibland är filmstjärnor man träffar precis som man trodde att de skulle vara (Jack Black, John Travolta). Ibland är de helt annorlunda än man gissat (Kiefer Sutherland, Ashton Kutcher). Vin Diesel visade sig falla i den andra kategorin.
Det är inte det att jag trodde att han skulle vara ett komplett pucko bara för att han är ett muskelpaket som spelar i testosteronstinna och ganska dialogfattiga actionrullar. Men jag trodde nog att han skulle vara lite mer macho än han visade sig vara, i alla fall.
Jag träffade Vin Diesel när han precis spelat in filmen ”The Pacifier” och han pratade mest om hur glad han var att hans syskonbarn äntligen skulle få se en film han var med i efter allt deras tjat om (han förställde rösten till en pipig småbarnsröst): ”När får vi se dig på bio, farbror Vin?”
Vin berättade också att han bestämde sig för att ta tag i sin skådespelardröm när han gick nån strökurs på universitetet och fick i uppgift att skriva sin egen dödsruna.
”Jag skröt och bredde på om mina fantastiska bidrag till filmvärlden. Sedan insåg jag att om jag ville att något av det jag skrivit skulle bli sant var det dags att sätta fart”, berättade han.
Så Vin spelade in sin egen kortfilm, som handlade om hans multikulturella bakgrund. Steven Spielberg såg den och fick upp ögonen för honom, and the rest is history.
Mycket inspirerande historia, detta, tycker jag. Tro på dig själv, uppfyll dina drömmar, und so weiter.
