Om Hollywood vore en basketplan skulle Harrison Ford vara Michael Jordan.
Det skulle vara inledningen på min
Harrison Ford-intervju och jag kommer ihåg att jag var skitnöjd med min
formulering. Sen dravlade jag på om Star Wars och Indiana Jones och Harrisons ikonstatus.
Men som jag skrev igår lyckades jag
inte få så mycket intressant ur Harrison. Killen har ju som sagt varit
med ett tag och har hunnit tröttna rejält mycket på att prata med
media. Vilket innebär att han gör det motvilligt och utan inlevelse.
Jag tror inte alls att Harrison är
torr och trist, han beter sig troligtvis helt annorlunda privat (jag
råkar veta att han brukar hälsa sina gäster med ett ”nähäpp, ska vi ta
och röka lite gräs?”).
En av hans medarbetare i filmen Firewall
berättade följande historia från inspelningen för oss journalister:
”Vi var på en restaurang och käkade
sushi och kocken kom ut och sa, ’hörni, jag skulle verkligen vilja
servera er en fisk från min by. Det är en sån ära att ha er här.’
Så vi dricker sake allihopa och
äter fisken, och halvvägs igenom måltiden börjar fisken piska med
stjärtfenan. Filmens designer Richard svimmar. Då reser sig Harrison
Ford upp och säger: ”Ursäkta mig, men jag tror att den här fisken är
lite underkokt.'”
Jamen ni fattar ju att han är en rolig kille egentligen. Men nu har jag svamlat på om Harrison ganska länge utan att ens komma till själva intervjun. Enligt Alex Schulman ska det idealiska blogginlägget inte vara längre än fem rader.
Alltså: jag fortsätter senare i eftermiddag. Håll utkik efter Del 2.
Vill bara skriva att din blogg är helt fantastisk! Jag väntar med spänning på del 2. 🙂 Ha en fin dag, kram eleonore