Jag önskar verkligen att jag gillade öl. Det vore väldigt praktiskt, och mycket billigare än att alltid dricka vin och drinkar.
Men hur mycket jag än med jämna mellanrum försöker inbilla mig att jag tycker att det är åtminstone drickbart så tar det väldigt lång tid för mig att hälla i mig en öl och tyvärr smakar den bara äckligare och äckligare ju mer pissljummen den blir.
Men i London fick jag mig en positiv överraskning. Mitt i Touch of My Hand på Britneykonserten smet Pauline iväg för att köpa en öl och kom tilbaka med två glas.
Tappert tog jag en klunk (man kan ju inte vägra när någon bjuder, liksom) och upptäckte att det smakade riktigt bra. Jag smuttade och smuttade och det gick hur fint som helst.
”Den här ölen var ju faktiskt jättegod! Vad är det för sort?” frågade jag Pauline.
”Eh…men det här är mousserande vin, Malin. Jag köpte det istället, eftersom jag vet att du inte gillar öl.”
Jaha ja.
2 svar på ”Tillbaka på ruta ett”
Kommentarer är stängda.
Äntligen någon mer som förstått att öl må vara bra för håret men inte mycket annat (inte ens det är ett tillräckligt bra argument eftersom jag hört att man kan käka nåt som heter Öljästtabletter istället). Det är helt enkelt inte gott, det går ned iskallt, men vid minsta antydan till rumstemperatur så får det mig att rysa (av obehag behöver jag knappast tillägga).
Haha, vad kul! Jag håller med dig Malin, öl är inte gott.