Idag när jag, Pia och Maja njöt av septembersolen i Vitabergsparken hände något helt fantastiskt. Jag hittade mitt första fyrklöver. Det är nästan ett femklöver faktiskt, fast två av bladen sitter ihop lite grann.
För att ni ska förstå vidden av denna magiska händelse ska jag ge er lite bakgrundsinformation: min lillasyster Jenny hittade jämt fyrklöver när vi var små. Hon typ fyllde en sida i ett sånt där klistrigt fotoalbum med torkade fyrklöver. Vart hon än gick verkade hon snubbla över dem — och jag var så avundsjuk.
Jag letade och letade och letade, men allt jag hittade var sketna treklöver. Fortfarande när jag sitter i gräset någonstans brukar jag kika lite, spelat förstrött, men har under 28 år inte stött på ett endaste litet fyrklöver. Tills nu.
Jag känner att detta är ett tecken på stor tur och framgång som snart ska komma. Troligtvis kommer jag vinna några miljoner på lotteri till att börja med. Ska nog ta och köpa en Trisslott imorgon.
Du vet att femklöver ger otur va? Muahaha…
BTW, jag hittar dem fortfarande, men nuförtiden kastar jag dem 😉