Imorgon är det dags, något jag skjutit upp lite längre än jag troligtvis borde ha gjort. Jag ska gå till tandläkaren.
Jag har en obehagligt ilande känsla av att jag har hål i en tand. Och även om jag inte har det vet jag att det kommer göra ont. Det gör alltid ont!
Framför allt efteråt. När man står där i receptionen och ska hiva fram bankkortet.
Sen kommer jag gå därifrån och lova mig själv att jag ska använda tandtråd och fluorskölj och eltandborste som besatt för att inte behöva bli lika torterad nästa gång.
Och det kommer jag göra också. I två eller tre dagar.
