Sitter i köket och äter upp den sista yoghurten, kylen är tom sånär som på en hushållsost. Den får jag riva och frysa in (jag lärde mig den hårda vägen för några år sedan att man inte kan frysa in en hel ost…)
Stressen börjar lägga sig lite, ilskan från i morse likaså. Vad jobbigt det måste vara att vara en oärlig person som lever på att utnyttja andra människor. Jag tror inte att man kan tycka särskilt bra om sig själv då. Nä, ett rent samvete är bästa huvudkudden.
Rena lakan hjälper också. Nu ska jag ner i källaren och slänga tvätten i torktumlaren.
