Alltså, jag tror att min anti-gnällvecka börjat påverka mig. Jag liksom ser det positiva i allt. Följande dialog utspelade sig vid frukostbordet i morse:
Martin (huttrar): Fan vad kallt det är här inne.
Jag: Ja, vad konstigt. Jag har inget minne av att det var så här kallt inomhus förra vintern.
Martin: Skämtar du? Det var ju iskallt hemma hos dig förra vintern.
Jag (ler glatt): Aaww, tänk att vi varit tillsammans så länge nu att vi kan prata om hur det var förra vintern.