Här kommer, som utlovat, den femte delen i bloggföljetongen. Läs tidigare inlägg här!
Okej, då är vi tillbaka i slutet av 2009. Vare sig jag eller Martin dejtade någon, jag hade nyligen skaffat katt, yes, you remember. Då kör vi.
Jag hade varit med Pia, Maja, Staffan och Martin på en poetry slam-kväll i Vasastan.
Jag och Martin hade sällskap till tunnelbanan och när jag åkte hem började jag fundera över om det inte fanns något där ändå. Jag började inse att jag alltid hade väldigt trevligt när Martin var med. Vi kom alltid in på intressanta samtalsämnen och varje gång Pia berättade att Martin skulle komma till någon middag, fest, spelning eller fika kom jag på mig själv med att bli väldigt glad över att få se honom.
Det var mycket lättare att lära känna varandra när pressen av själva ”dejtandet” var borta och man inte behövde bedöma varandras partnerpotential inom loppet av ett par biobesök och middagar. Det där med att bli vänner först kanske inte var så tokigt ändå, tänkte jag.
Jag ville alltså ta reda på om det fanns något där, och därför bestämde jag mig för att hångla upp honom vid nästa tillfälle som gavs. Jag visste att vi skulle ses på nyår, för då skulle vi på samma fest, så jag tänkte att det skulle passa perfekt. Champagne, uppsluppen stämning, nedräkning till tolvslaget, what could go wrong?
Men, faktum är att tillfälle gavs ännu tidigare än så.
Fortsättning följer…