Martin: Ska vi boka in en lunch i veckan?
Jag: Ja, gärna! Vad kul — och oväntat!
Martin: Vadå då?
Jag: Men du brukar ju aldrig föreslå att vi ska luncha.
Martin: Jag tänkte att det var dags nu.
Tystnad.
Martin: Nu tror du säkert att jag har varit otrogen.
Jag: Du, om du har varit otrogen förväntar jag mig något betydligt dyrare än en lunch.
Martin: Alltså…jag sa inte att jag skulle betala för lunchen.