Vi var definitivt inte intresserade av lägenheterna vi tittade på i går. Hoppade faktiskt över den sista visningen, men tittade på den vid Liljeholmens centrum och den på Stora Esssingen. Den första var betydligt sunkigare och slitnare än vad den såg ut på bilderna och den andra hade så skum planlösning. Dessutom visade den sig ha tvättstugan i ett annat hus (och ingen hiss) plus ett alldeles för litet badrum.
Måste också dela mig med av hur sjukt oproffsig mäklaren för den första lägenheten var. Visningen var 12:45 till 13:15 och vi kom dit strax efter 13. Då var objektsbeskrivningarna slut (”men det är ju samma sak som står på nätet”, menade mäklaren). Det var vi och kanske tre-fyra andra personer där, så man undrar ju hur många prospekt han hade tryckt upp. När vi tittat runt i några minuter kom han fram till oss och sa att ”jag vill inte stressa er eller så, men jag måste sticka om tre-fyra minuter”. Eh, okeej? Visningstiden var inte ens slut! Sen hörde jag honom säga till en annan spekulant att ”ja, den kommer nog gå för 2,550 eller max 2,6”. I hans drömmar! Jag tänker följa budgivningen nu bara för att jag är så nyfiken på vad den slutar på eller om den ens blir såld.
Prick 13:15 lämnade vi lägenheten. Martin stod och tryckte på hissknappen och jag snörde skorna ute i trapphuset, dörren till lägenheten var fortfarande vidöppen. Och då hör vi mäklaren ringa till säljaren och högljutt basunera ut att ”Ja, visningen är klar nu, det gick bra. Det var inte så många här i början, men sen kom det några stycken mot slutet…” Mer hörde vi inte, för då kom hissen, men herregud! Kunde han inte vänta tills han gått därifrån, eller åtminstone stängt dörren, innan han ringde säljaren? Helknäppt.
Men, även om gårdagens visningar var en flopp, har jag lite hopp (måndagsrim) om en lägenhet ikväll. Den ligger i Rudammen nära KTH och är så här fin:
