Frukostfrallor, juice och droppkaffe.
Skorna! Nike Free, väger ingenting och har inga sömmar, allt för att det ska kännas (nästan) som att springa barfota. Det gäller nog att inte springa på ett fuktigt underlag dock, de kändes inte särskilt vattentäta.
Det tuffa träningspasset för att testa skorna: vi gick runt, runt, runt i en ring. Nu längtar jag bara tills jag helt slutat hosta, så att jag kan ge mig ut på ett löppass.
Jag pratade precis med Pia i telefon och hon föreslog att vi skulle springa tillsammans snart. ”Ja!” sa jag. ”Och så kan vi sätta oss i bastun efteråt! Och sen laga mat och dricka vin!”
Känns liksom som att jag blev lite mer exalterad över det där som skulle komma efter löpturen än själva svettandet och flåsandet i skogen.