Femte dagen i Frankrike

Den femte dagen i Frankrike gjorde vi en heldagsutflykt. Vi började med Monaco!Efter Monaco åkte vi vidare till Menton:Här någonstans bevittnade vi världens drama. En liten flicka på kanske tre år och hennes ett par år äldre storasyster hade hoppat runt på de stora klippblocken intill strandpromenaden, när den yngre flickan plötsligt halkade och föll långt ner mellan klippblocken och fastnade. Jag kommer nog aldrig glömma hennes förtvivlade skrik där nerifrån, ekande mellan stenblocken. Till sist lyckades en man i hennes sällskap dra upp henne, samtidigt som ambulanserna kom.

Om Monaco var lyxigt och glassigt så var Menton mysigt, lugnt och trivsamt. Vi var först inne på att bo i Menton, innan vi bestämde oss för Juan les Pins/Antibes. Och när jag väl varit där, hur trevligt den än var, så var jag väldigt glad över vårt val. För stränderna var finare där vi bodde, det fanns ett större utbud av restauranger och nöjen och helt enkelt hände lite mer. Efter Menton åkte vi vidare in i Ventimiglia, Italien. Så här sagolikt såg det ut där:På bron kunde man sätta fast hänglås för att försegla sin kärlek.Kolla den där det står Lily Papa Mama med barnhandstil och ett hjärta. Så fint!Det var lite ruffigare i Ventimiglia än i de andra städerna vi besökt. Det kändes att det inte var en traditionell turiststad, utan en mer genuin liten ort.Vi hittade en supermysig restaurang precis intill havet och åt smarrig pasta och drack lokalt vin från druvor som odlats i bergen ovanför byn (den mycket italienske kyparen pekade för att visa var).Utsikten från restaurangaltanen (åt ena hållet).Och åt andra hållet.När vi gick från restaurangen hade staden ändrat karaktär. Från att bara ha sett pensionärer när vi anlände på eftermiddagen var vi nu omringade av ungdomar, gatumusikanter och kärlekspar.Staden var ännu vackrare på kvällen.Det enda negativa jag kan säga om Rivierans kollektivtrafik är att det var väldigt svårt att ta sig fram sent på kvällen. Vi tog sista tåget tillbaka mot Juan les Pins, men det stannade i Nice (det hade de tydligen ropat ut i högtalarna, men vi fattade inte franskan) som sista station. Därifrån fick vi ta en smockfull buss till Nice flygplats i hopp om att hitta en flygbuss, men den sista hade gått därifrån också. Men – där hittade vi i alla fall en taxi hem.