Åh, herregud vad trött jag är. Men jag lyckades springa hela vägen runt och kom i mål på 25 minuter (24 minuter och 59 sekunder om man ska vara noga, och varför skulle man inte det?).
Det enda jag kunde tänka på när jag höll på att kollapsa av andnöd i spåret var er! Att jag skulle bli tvungen att skriva ett blogginlägg om hur jag tyvärr inte slog förra årets tid ändå.
Men det gjorde jag, med tre minuter. Jippie! Tack till er som höll tummarna och ”stårtårna”!
Nikita var också med och hejade
2 svar på ”Jag rusade!”
Kommentarer är stängda.
Grattis fina Malin, vad grym du är!