På festen (numero dos) i lördags kom vi in på femårsplaner. Alltså en lista över saker man vill ha uppnått inom fem år.
Även om man naturligtvis inte kan förutspå vad som kommer att hända i ens liv, eller ens vad man kommer att vilja i framtiden, så tror jag att det är bra att lägga en ungefärlig kurs. Annars är det lätt att man fastnar i samma hjulspår.
Jag blev naturligtvis inspirerad att skriva en egen lista. Men nu börjar jag fundera på om det räcker med en femårslista. Fem år är så långt in i framtiden att det inte känns akut att börja ta tag i något. Det kanske vore bättre att göra om den till att ha mål för varje enskilt år de närmaste fem åren?
