
De flesta av oss har nog en särskild fotomin. Själv brukar jag visa-tänderna-le och vrida huvudet lite åt höger. Enligt mig själv ser jag bäst ut då, en slutsats väl researchad efter många år av poserande framför spegeln.
Igår var jag och tog passfoto. Eller, först tog jag id-foto och försökte skaffa ett leg på Swedbank, men där fick jag veta att jag var tvungen att åka till passpolisen, i motsats till vad killen på bankens kundtjänst hade sagt.
Bilderna ovan kastade jag alltså ut 199 kronor på, helt i onödan, för de kunde sedan inte användas. Lika bra det kanske, för jag hatar dem. Och det ni ser ovan var ändå version två jag ratade helt fotografens första försök.
Vad är det som gör att man måste se för jävlig ut på pass- och id-kort? Har de ett särskilt ful-filter i sina kameror? Jag tror det.
För det första var jag tvungen att sitta med huvudet helt rakt framåt, vilket inte är en smickrande look. Och för det andra ser min hud rosa ut och mitt hår påskgult. Jag ser ut som en svettig gris.
Men de här bilderna är ändå betydligt bättre än den svartvita bild jag fick hos passpolisen. Där fick man inte ens le! Poliskillen fick säga åt mig flera gånger att sluta le, för jag började göra det automatiskt när jag tittade in i kameran.
På bild två (det blev tre totalt) försökte jag mig ändå på ett litet smygleende, med stängd mun. Herregud. Det såg ut som om jag höll på att bajsa på mig. På bild tre, det som kommer att vara på mitt pass och id-kort de närmaste fem åren, ser jag alltså helt allvarlig ut. Eller allvarlig jag ser ut som om jag just blivit dömd till fängelse.
Man skulle kunna tro att de ville ha skarpa, detaljrika bilder på ett pass, men istället ser man helt urvattnad ut. Hade jag vetat det hade jag målat ögonbryn och läppar kolsvarta bara för att få några som helst ansiktsdrag.
Nu måste jag bara komma på ett sätt att muta polisen till att retuschera mitt passfoto. Är det donuts och kaffe som gäller fortfarande?
PS. Den goda nyheten är i alla fall att jag får mitt nya pass senast på måndag. Man är så sjukt handikappad utan giltig legitimation. Idag hade jag till exempel en tid för att ge blod på lunchrasten. Precis när jag klivit ut genom dörren kom jag på att de inte skulle låta mig göra det utan leg. Det var bara att ringa och boka om till nästa vecka.
1 svar på ”Våga inte le”
Kommentarer är stängda.

Jag tycker korten blev bra! På mitt pass ser det ut som jag är på väg in i fängelset.