Igår när jag klev ur hissen vid min dörr hörde jag högljudd musik inifrån min lägenhet. Det lät som om någon hade en ordentlig fest där inne.
Jag brukar lämna radion på lite lågt under dagen för att Presley ska få ”sällskap”, men inte i närheten av denna ljudvolym.
När jag öppnade dörren var det som att kliva in i en nattklubb. Och katten, som alltid sitter springer ut i hallen när han hör nyckeln vridas om — och som tydligen kommit åt volymknappen under sina dagliga akrobatkonster, syntes inte till.
Snabbt sprang jag in och stängde av radion. Sekunden efter vågade sig Presley ut från sitt gömställe under soffan.
Nu väntar jag bara på vräkningsbeskedet. 
Presleys nya favoritplats — mitt skafferi
