Nu ska jag slutligen uppfylla mitt löfte från detta inlägg. Och berätta om buffén på ELLE-galan.
Efterrättsbuffén var fantastisk, men själva middagen bjöd tyvärr inte på mycket som jag tyckte om. Kall fisk är bara inte min grej och kött äter jag ju inte. Jag letade febrilt efter någon typ av tillhörande kolhydrater och hittade till slut ett fat med potatismos som jag lassade upp på tallriken.
Fast det var inte potatismos, det var rotmos. Ja, ja, det är gott det med. Däremot hade de vispat i någonting som knastrade väldigt mycket när man tuggade det, ungefär som chokladmousse med crisp eller om ni tänker er glass som smält lite och sedan frysts om så att den blir ett istäcke på toppen.
Jag var inte överförtjust och muttrade för mig själv om att det var typiskt tjusiga bufféer att krångla till det med skumma ingredienser. Så fick jag en ovanligt stor bit ”krisp” som jag fick lov att tugga ordentligt och plötsligt fylldes munnen med smaken av…stearin. Vad fan kan det finns som smakar stearin? tänkte jag.
Och tog en titt mot buffébordet. Som var prytt av stora, vackra kandelabrer med levande ljus. Jag funderar nu på att börja sälja stearinljus stöpta som perfekta avgjutningar av mänskliga tarmar. Any takers?