Sofia undrade om ”språkförbistringen mellan dig och Martin, typ ’hutta'”. Japp, av någon konstig anledning är det inte Martin som börjar använda fler och fler Stockholmsuttryck, utan det är istället jag som adopterat skånska låtsasord och Martinuttryck (dock enbart i konversation med honom, så klart).
Här är några termer som jag kommit på mig själv med att använda:
Hutta = Slänga, kasta, göra sig av med. Exempel: ”Ska vi hutta den här? Den är ju trasig.”
Rälig = Äcklig, osmaklig. Exempel: ”Kan du diska osthyveln? Den är alldeles kladdig och rälig.”
Mög = Skit, skräp, junk. Exempel: ”Vad är det för rälig mög som ligger här? Ska det huttas?”
”Kan vi det här nu?” = ”Är vi nöjda/färdiga?”
”Det är nästan bud på’t” = ”Det måste man nästan göra”
Men det är egentligen inte det som är den främsta språkförbistringen, utan det faktum att jag, när jag är tillsammans med Martin, ibland börjar använda helt bakvänd ordföljd, såsom ”fick du köpt någonting?”
Skrämmande. Djupt skrämmande.