I måndags var jag uppe på Universal Musics kontor och träffade den danska artisten Rasmus Seebach, som var på promotionbesök i Stockholm. Han är killen som hade en av 2010 års sommarplågor, som ni säkert minns.
Den låten, Natteravn (som betyder typ ”nattuggla”) handlar om att vara ute varje kväll och leta efter kärleken och bränna alla sina pengar på krogen. Så vi pratade lite om hur han fortfarande är ute och letar. Rasmus menade att han söker efter den känsla man hade när man var 16 år och blev kär. Men att han inte var säker på om det gick att känna så igen.
Nej, det tror jag faktiskt inte att man kan göra. Det kommer aldrig att kännas riktigt så som den första kärleken gjorde, för det kommer aldrig att vara första gången igen. Inte för att det är något fel med det. I den här åldern (Rasmus är även han född 1980) har man ju även lite andra kriterier än att personen har den coolaste moppen, liksom.
Men det som jag tycker är väldigt viktigt att komma ihåg är att alla känslor kommer från en själv. Man får lätt för sig att det är en viss person som får en att känna på ett visst sätt, och att ingen annan kommer att kunna få en att känna så, men man får inte glömma att det till 100 procent är du — ditt hjärta (eller snarare, din hjärna) — som skapar känslorna.
Så om Rasmus Seebach googlar sig själv och hittar detta kan jag säga (jag får väl ta det på danska): Må ikke bekymre dig. Hvis du har følt stærke følelser for nogen før, så vil du være i stand til at gøre det igen. Du havde mere grund til at bekymre dig, hvis du aldrig har været forelsket.
Men visst är det så att man kände allt mycket starkare när man var yngre, tycker inte ni det? Man blir liksom mer avtrubbad med åren. På gott och ont. Ibland kan jag sakna att bli så uppslukad av en känsla som man blev när man upplevde den för första gången. Det är en av anledningarna till att jag älskar att resa så mycket, för att få uppleva helt nya saker och känna så där igen. I och för sig kan jag tänka mig att inget slår känslan när man får barn, så det har jag, förhoppningsvis, framför mig.
Här hittar ni intervjun.