[i]Tuffe reportern gav n\u00e4rheten en chans[\/h1]Publicerad: 14 oktober 2008, 10.04[\/i]
\n[i][b]Singel \u0096 igen. Journalisten Dan Josefsson hade nyligen fyllt 40 \u00e5r n\u00e4r \u00e4nnu ett i raden av f\u00f6rh\u00e5llanden tog slut. Uppbrottet var sm\u00e4rtsamt, men han intalade sig att hon nog \u00e4nd\u00e5 inte var den r\u00e4tta. Dessutom hade det h\u00e4r med tv\u00e5samhet aldrig riktigt varit hans grej\u0085\u0096 Jag har haft en ganska romantisk syn p\u00e5 ensamhet. Ensam \u00e4r stark, h\u00e4vdade jag, och f\u00f6rtr\u00e4ngde mitt n\u00e4rhetsbehov.[\/b][\/i].
\n
\n[i]Trivs du med att leva ensam?\u00a0Det g\u00f6r nog ingen \u0096 inte jag\u00a0I perioder\u00a0Absolut \u0096 relationer \u00e4r \u00f6verreklamerade\u00a0Visa resulta[b]Tre typer av anknytning[\/b]\u00a0Anknytningsm\u00f6nstren och dess p\u00e5verkan p\u00e5 parrelationen:\u00a0[\/i]
\n[i][b]Trygg anknytning:[\/b]Positiva erfarenheter fr\u00e5n samspelet med f\u00f6r\u00e4ldrarna under barndomen har gjort de h\u00e4r personerna trygga \u00e4ven i vuxenrelationer. De har l\u00e4tt f\u00f6r att komma n\u00e4ra andra m\u00e4nniskor och upplever inte heller ensamhet som s\u00e4rskilt hotfullt. De oroar sig d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4llan f\u00f6r att bli \u00f6vergivna. Deras relationer blir ofta l\u00e5ngvariga.\u00a0[\/i]<\/p>\n
[i][b]Otrygg undvikande anknytning:\u00a0[\/b]Ofta mycket sociala personer, men som samtidigt inte riktigt \u00e4r tillfreds med att vara n\u00e4ra andra m\u00e4nniskor. De vill inte bli f\u00f6r beroende av andra och inte heller att n\u00e5gon annan ska bli f\u00f6r beroende av dem. I parf\u00f6rh\u00e5llanden tenderar de d\u00e4rf\u00f6r att skapa en viss distans till sin partner och blir det problem s\u00e5 drar de sig undan.[\/i]<\/p>\n
[i]\u00a0[b]Otrygg ambivalent anknytning:\u00a0[\/b]De uppfattas ofta som dynamiska personer som har l\u00e4tt att ber\u00e4tta saker om sig sj\u00e4lv f\u00f6r m\u00e4nniskor som de inte k\u00e4nner s\u00e4rskilt v\u00e4l. I en parrelation vill de snabbt komma n\u00e4ra sin partner och ibland vill de ha mer n\u00e4rhet \u00e4n han eller hon \u00e4r beredd att ge. De oroar sig ocks\u00e5 mycket f\u00f6r att bli \u00f6vergivna. N\u00e4r de k\u00e4nner att de inte kan lita p\u00e5 partnern reagerar de med starkt avst\u00e5ndstagande och st\u00f6ter bort partnern.[\/i]<\/p>\n
[i]\u00a0\u00a0[b]Barnens behov[\/b]\u00a0Med anknytning menas det k\u00e4nslom\u00e4ssiga band som uppst\u00e5r till varaktiga omv\u00e5rdnadspersoner. F\u00f6r att utveckla en trygg anknytning beh\u00f6ver barn:\u0095 Beskydd \u0096 att skyddas mot farligheter.\u0095 Tr\u00f6st \u0096 att tr\u00f6stas i och efter hotfulla situationer.\u00a0\u0095 Lyh\u00f6rdhet \u0096 n\u00e5gon som h\u00f6r och kan tolka barnets signaler.\u0095 F\u00f6ruts\u00e4gbarhet \u0096 att f\u00f6r\u00e4ldern reagerar likartat p\u00e5 signaler fr\u00e5n barnet.[\/i]<\/p>\n
[i]\u00a0[b]K\u00e4lla:\u00a0[\/b]Anders Broberg (en av f\u00f6rfattarna till boken Anknytning i praktiken, som ges ut p\u00e5 Natur & Kultur 13 oktober[\/i]
\n
\n[i][b]Det tomrum som[\/b]\u00a0fr\u00e5nvaron av l\u00e5ngvariga och djupa f\u00f6rh\u00e5llanden trots allt skapade, fyllde Dan Josefsson med arbete. Under sin karri\u00e4r har han varit en flitig samh\u00e4llsdebatt\u00f6r och gjort ett antal uppm\u00e4rksammade \u0096 och prisbel\u00f6nta \u0096 unders\u00f6kande reportage.Men n\u00e5gonstans inom honom b\u00f6rjade insikten gro om att det kanske fanns n\u00e5got i livet som han gick miste om…[\/i]
\n[i]\u00a0Tanken att bli gammal som ensam arbetsnarkoman skr\u00e4mde honom. Han best\u00e4mde sig d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6r att s\u00f6ka hj\u00e4lp och en kompis tipsade om psykologen Egil Linge, som har \u00f6ver 30 \u00e5rs erfarenhet av kognitiv psykoterapi.[\/i]<\/p>\n
[i]\u0096 Jag k\u00e4nde att mitt liv h\u00f6ll p\u00e5 att kantra, men f\u00f6rstod inte varf\u00f6r. N\u00e4r jag b\u00f6rjade i terapin trodde jag att problemet var att jag arbetade alldeles f\u00f6r mycket, men efter n\u00e5gra m\u00e5nader sa Egil till mig: \u00c4r du egentligen inte en kille med en ensamhetsproblematik? Och han hade ju helt r\u00e4tt.[\/i]
\n[i][b]Under terapin fick[\/b]\u00a0Dan Josefsson st\u00f6rre f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r b\u00e5de sig sj\u00e4lv och de vetenskapliga teorier som delvis kan f\u00f6rklara att vissa m\u00e4nniskor lyckas leva lyckliga som par tills \u0094d\u00f6den skiljer dem \u00e5t\u0094 \u0096 medan andra flyr fr\u00e5n den ena havererade k\u00e4rleksrelationen efter den andra.[\/i]<\/p>\n
[i]F\u00f6r Dan Josefsson var de nyvunna kunskaperna s\u00e5 intressanta att han ville dela med sig av dem och han best\u00e4mde sig f\u00f6r att skriva en bok tillsammans med Egil Linge. Hemligheten \u0096 fr\u00e5n \u00f6gonkast till varaktig relation gavs nyligen ut p\u00e5 Natur & Kultur och f\u00f6rsta upplagan s\u00e5lde slut p\u00e5 mindre \u00e4n en vecka, s\u00e5 att detta intresserade fler var uppenbart.Men varf\u00f6r \u00e4r det egentligen s\u00e5 viktigt med stabila parf\u00f6rh\u00e5llanden? G\u00e5r det inte lika bra med n\u00e4ra v\u00e4nskapsrelationer och sedan tillf\u00e4lliga k\u00e4rleksf\u00f6rh\u00e5llanden?[\/i]
\n[i]Nej, menar b\u00e5de Dan Josefsson och Egil Linge. F\u00f6r att m\u00e5 bra och utvecklas beh\u00f6ver vi djupa och varaktiga relationer. F\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r att vi ska v\u00e5ga komma varandra n\u00e4ra \u00e4r att vi k\u00e4nner tilltro till att den andra kommer att finnas kvar under en l\u00e4ngre tid.[\/i]<\/p>\n
[i][b]Att leva i en l\u00e5ngvarig\u00a0[\/b]parrelation ger oss ocks\u00e5 m\u00f6jlighet att konfronteras med olika sidor av oss sj\u00e4lva och att l\u00e4ra oss hantera dem ist\u00e4llet f\u00f6r att fly in i en ny relation n\u00e4r problem uppst\u00e5r.[\/i]
\n[i]\u0096 M\u00e5nga tror att f\u00f6rh\u00e5llanden m\u00e5r bra av att n\u00e4rheten ransoneras, men det \u00e4r helt fel. Problemet f\u00f6r m\u00e5nga par i dag \u00e4r inte att de ses f\u00f6r mycket, utan att de tillbringar f\u00f6r lite tid tillsammans. K\u00e4rnan i relationen byggs genom regelbundet umg\u00e4nge i vardagen, s\u00e4ger Egil Linge.Att k\u00e4rleksf\u00f6rh\u00e5llanden inte kan ers\u00e4ttas av v\u00e4nskapsrelationer beror dessutom p\u00e5 att kompisar inte \u00e4r lika trofasta mot varandra och d\u00e4rf\u00f6r inte ger samma trygghet och n\u00e4rhet, menar Dan Josefsson.[\/i]
\n[i]\u0096 Pl\u00f6tsligt har ens b\u00e4sta kompis tr\u00e4ffat en partner och bildat familj och d\u00e5 st\u00e5r man d\u00e4r ganska ensam. I ett parf\u00f6rh\u00e5llande kan man visserligen inte lova varandra evig trohet, men man kan lova att finnas kvar vid den andras sida inom \u00f6versk\u00e5dlig framtid.[\/i]<\/p>\n
[i]Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r Dan Josefssons och Egil Linges bok \u00e4r den s\u00e5 kallade anknytningsteorin, som f\u00e5tt stort genomslag bland forskare och psykologer de senaste 10 till 15 \u00e5ren \u0096 och som Idagsidan skrev om i vintras under vinjetten Det livsviktiga bandet.[\/i]
\n[i][b]Anknytningsteorin handlar om[\/b]\u00a0att det lilla barnet f\u00f6r att s\u00e4kra sin \u00f6verlevnad skapar starka k\u00e4nslom\u00e4ssiga band till sina f\u00f6r\u00e4ldrar eller andra viktiga omv\u00e5rdnadspersoner. Beroende p\u00e5 hur samspelet mellan dem fungerar, utvecklas olika anknytningsm\u00f6nster.[\/i]
\n[i]Ett barn vars f\u00f6r\u00e4lder \u00e4r lyh\u00f6rd och snabbt erbjuder tr\u00f6st eller skydd n\u00e4r sonen eller dottern \u00e4r ledsen eller r\u00e4dd, utvecklar troligtvis en trygg anknytning. Om samma barn ist\u00e4llet m\u00f6ts av en f\u00f6r\u00e4lder som blir irriterad eller inte f\u00f6rst\u00e5r f\u00f6rst\u00e5r barnets behov av tr\u00f6st och skydd, utvecklar han eller hon troligtvis en mer otrygg anknytning.Barnets samlade erfarenheter av f\u00f6r\u00e4ldrarnas bem\u00f6tande skapar ett slags minnesbank som han eller hon b\u00e4r med sig genom livet.[\/i]<\/p>\n
[i]\u00a0N\u00e4r vi som vuxna g\u00e5r in i olika relationer aktiveras de h\u00e4r anknytningsm\u00f6nstren och vi f\u00f6rv\u00e4ntar oss ungef\u00e4r samma bem\u00f6tande som vi en g\u00e5ng f\u00e5tt som sm\u00e5 barn.[\/i]
\n[i]\u0096 Oftast \u00e4r det i krisl\u00e4gen som anknytningsm\u00f6nstren visar sig. N\u00e4r vissa f\u00e5r impulsen att dra sig in i sitt skal, h\u00e4nger sig andra runt partnerns fot och v\u00e4grar att sl\u00e4ppa greppet \u0096 vilket ju tyv\u00e4rr kan f\u00e5 motsatt effekt eftersom de personerna framst\u00e5r som allt f\u00f6r kl\u00e4ngiga, s\u00e4ger Dan Josefsson.Drygt 60 procent av alla barn uppskattas ha en trygg anknytning till sina f\u00f6r\u00e4ldrar medan resten har olika varianter av otrygg anknytning. S\u00e5 vad h\u00e4nder n\u00e4r olika anknytningstyper m\u00f6ts i parrelationen?[\/i]<\/p>\n
[i][b]Eftersom anknytningsm\u00f6nstren\u00a0[\/b]mer utg\u00f6r en glidande skala \u00e4n fasta kategorier, \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s v\u00e4ldigt olika. Men enligt Egil Linge g\u00e5r det att urskilja grova m\u00f6nster. Vissa typer tenderar att dras till varandra, medan andra inte g\u00e5r lika bra ihop.Personer med en \u0094trygg anknytning\u0094 har ofta l\u00e4tt att skapa relationer till alla. [\/i]
\n[i]Om tv\u00e5 personer med \u0094otrygg undvikande anknytning\u0094 blir k\u00e4ra blir det d\u00e4remot mer komplicerat. B\u00e5da tenderar d\u00e5 att h\u00e5lla avst\u00e5ndet till varandra och relationen blir ofta mer f\u00f6rnuftsstyrd \u00e4n passionerad.Om tv\u00e5 personer med \u0094otrygg ambivalent anknytning\u0094 m\u00f6ts kan k\u00e4nslorna bli desto starkare eftersom b\u00e5da str\u00e4var efter att komma s\u00e5 n\u00e4ra den andre som m\u00f6jligt. Samtidigt kan de snabbt st\u00f6ta bort varandra om de inte k\u00e4nner sig tillr\u00e4ckligt \u00e4lskade. Relationerna pr\u00e4glas ofta av dramatiska uppbrott och passionerade \u00e5terf\u00f6reningar \u0096 vilket kan g\u00f6ra f\u00f6rh\u00e5llandena ganska stormiga.[\/i]<\/p>\n
[i]Vanligare \u00e4r dock att tv\u00e5 personer med olika varianter av otrygg anknytning attraheras eftersom de upplever att de kompletterar varandra.[\/i]
\n[i]\u0096 Jag som har en otrygg ambivalent anknytning, har ofta dragits till personer med otrygg undvikande anknytning. Jag s\u00f6kte en partner med struktur och ordning i sitt liv s\u00e5 att jag hade n\u00e5gon att h\u00e5lla i handen n\u00e4r jag sj\u00e4lv wobblade runt bland alla mina k\u00e4nslor. Mina flickv\u00e4nner tyckte \u00e5 andra sidan ofta att jag hade ett stort djup och tillg\u00e5ng till mina k\u00e4nslor. Kanske fick jag dem att k\u00e4nna sig mer levande, s\u00e4ger Dan Josefsson.De anknytningsm\u00f6nster vi f\u00e5r med oss fr\u00e5n barndomen \u00e4r i princip livsl\u00e5nga \u0096 men samtidigt \u00e4r det inte k\u00f6rt om man haft en taskig barndom. Tillsammans med en terapeut kan man bli medveten om hur tidigare relationer p\u00e5verkar ens beteende och vad man kan g\u00f6ra f\u00f6r att handskas med de h\u00e4r erfarenheterna.[\/i]<\/p>\n
[i][b]Genom att uts\u00e4tta sig\u00a0[\/b]f\u00f6r nya k\u00e4nslom\u00e4ssiga upplevelser kan ocks\u00e5 nya minnesbilder lagras i hj\u00e4rnan. D\u00e4rigenom kan anknytningsm\u00f6nstren successivt f\u00f6rskjutas \u00e5t ett mer positivt h\u00e5ll.\u0096 Nyckeln \u00e4r att v\u00e5ga ge sig in i n\u00e4ra relationer f\u00f6r att se om det som man \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r verkligen intr\u00e4ffar. Att man blev avvisad av sin f\u00f6r\u00e4lder en g\u00e5ng i tiden beh\u00f6ver faktiskt inte betyda att ens partner beter sig p\u00e5 samma s\u00e4tt. Upplevelsen av det kan \u00f6ka tilliten till andra m\u00e4nniskor och \u00e4ndra anknytningsm\u00f6nstret, s\u00e4ger Egil Linge.[\/i]
\n[i]S\u00e5 var det f\u00f6r Dan Josefson. Genom terapin ins\u00e5g han att \u0094ensamhet \u00e4r skit\u0094 som han uttrycker det. I sj\u00e4lva verket hade han l\u00e4ngtat efter n\u00e4rhet i hela sitt liv. Samtidigt hade n\u00e4rheten skr\u00e4mt honom s\u00e5 att han byggt upp en tillvaro i ensamhet f\u00f6r att slippa vara r\u00e4dd.[\/i]<\/p>\n
[i]Med den h\u00e4r insikten i bagaget v\u00e5gade han ge sig in i relationen med sin nuvarande sambo Susanne och pr\u00f6va nya s\u00e4tt att skapa n\u00e4rhet och hantera sv\u00e5righeter. De har nu varit ett par i fyra \u00e5r och har en tv\u00e5\u00e5rig dotter tillsammans.\u0096 I tidigare relationer har jag f\u00e5tt panik om barn har kommit p\u00e5 tal. Jag har k\u00e4nt mig upptr\u00e4ngd i ett h\u00f6rn och har varit beredd att hacka mig ut genom v\u00e4ggen f\u00f6r att komma undan. Susanne och jag b\u00f6rjade d\u00e4remot tidigt att prata om barn \u0096 utan att flyktimpulsen d\u00f6k upp. D\u00e5 f\u00f6rstod jag att n\u00e5got verkligen hade h\u00e4nt med mig, s\u00e4ger Dan Josefsson[\/i].\u00a0[img]http:\/\/www.svd.se\/multimedia\/dynamic\/00257\/Anna_Lagerblad_257193o.jpg[\/img]ANNA LAGERBLAD[img]http:\/\/www.improveme.se\/data\/filearchive\/12115.416×0.jpg[\/img][\/h1]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
[i]Tuffe reportern gav n\u00e4rheten en chans[\/h1]Publicerad: 14 oktober 2008, 10.04[\/i] [i][b]Singel \u0096 igen. Journalisten Dan Josefsson hade nyligen fyllt 40 \u00e5r n\u00e4r \u00e4nnu ett i raden av f\u00f6rh\u00e5llanden tog slut. Uppbrottet var sm\u00e4rtsamt, men han intalade sig att hon nog \u00e4nd\u00e5 inte var den r\u00e4tta. Dessutom hade det h\u00e4r med tv\u00e5samhet aldrig riktigt varit hans … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1883,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-328","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/malinslivsstil\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/328","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/malinslivsstil\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/malinslivsstil\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/malinslivsstil\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1883"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/malinslivsstil\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=328"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/malinslivsstil\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/328\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/malinslivsstil\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=328"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/malinslivsstil\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=328"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/malinslivsstil\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=328"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}