Månadsvis arkiv: september 2013

Cravings

Har ännu en ”styra-upp-mitt-liv”-dag i dag. De dagarna behövs ibland. Försökte lindra träningsvärken med ett varmt bad, vilket gick sådär, och tog sen en promenad med vännen ut till Västra hamnen. Tänkte först simma i dag, men insåg mina begränsningar. En promenad funkade dock, och sällskapet var lika trevligt som det brukar vara.

Har nyss dokumenterat dagens kaloriintag i den fantastiska appen – ShapeUp, betalat mina räkningar, tvättat, sökt några nya jobb och socialiserat med sötaste lilla djuret. Och alldeles nyss började mina cravings. Sneglar på påsen med Djungelvrål, fantiserar om chokladglassen i frysen och ja, choklad i allmänhet. Kör som vanligt all in eftersom jag ännu inte lärt mig det där med balans, så mitt sockersug får helt enkelt stanna vid en känsla.

 

I Wien attackerade jag en chokladtårta. Ungefär så känner jag mig nu ..

1 kommentar

Ajajaj ..

Ont. Överallt. Tränade karate i går efter en veckas uppehåll. Var ju i Tjeckien nyss, och besöken där främjar inte direkt konditionen. Eller Hälsan. Öl i överflöd, korv och ost, rökiga ölhallar och panakas. Nu är det dock träning, bra mat och rätt fokus som gäller igen. Och, precis som Paolo Roberto, försöker jag intala mig att träningsvärk är något bra, trots att det är riktigt plågsamt.

 

0 kommentarer

Ynk ..

Horisontalläge. Halsont. Feber. Men det börjar lätta något. Befarade tidigare att jag skulle dö av leda, att vara sjuk är inte riktigt min grej. Missade karaten, som jag insett att jag behöver, och lite andra planer. Så, nu har jag gnällt klart. Funderade ett tag på om jag skulle lägga ut en bild på mig själv, men eftersom jag ser ut som en zombie så bestämde jag mig för att låta bli.

Jag skulle kunna skriva om vägval, missunnsamhet, prioriteringar och andra saker som jag har funderat över men orken räcker inte riktigt till. Istället ska jag greppa fjärrkontrollen och hoppas på ett mirakulöst tillfrisknande tills i morgon då pojkvännen har konsert. Fred ut, friends and foes.

 

0 kommentarer

I kroppen min

Har sporadiskt läst Kristian Gidlunds blogg I kroppen min, där han skriver om sin obotliga cancer. Människor som vågar prata om det svåra fascinerar mig, det känns skönt med det som är ”på riktigt” i vårt annars så ytliga samhälle. Nu har hans vän Emma ett fotovernissage här i Malmö, där hon ställer ut bilder hon tagit på Kristian (mer info här). Och där hittar ni mig.

Har ägnat större delen av morgonen åt att skriva mail till folk som betyder och nu är jag utsvulten. Kroppen är öm efter träning, men då har det i alla fall gett resultat. Nu – frukost, det doftar italiensk ostkaka i hela lägenheten, som pappa lagat. Galet gott!

 

1 kommentar

Quick fix

När man går in i träningshallen ska man lämna allt annat bakom sig. Det passar mig perfekt. Jag lyckades stänga ute saker som skaver och ägna mig helt åt att utöva karate. Det är en ganska skitig och svettig sport, man använder verkligen kroppen. Ingen snyggträning här inte. Jag får en massa energi av att träna, vaknar till och med relativt pigg på morgonen numera. Dock har jag fått ett otroligt sockersug de senaste veckorna och äter kopiösa mängder kakor, choklad och glass. Får bli ändring på det.

Pratade nyligen om den nya 5:2 dieten och konstaterade återigen att folk alltid försöker hitta quick fix. LCHF- och 5:2-dieterna fokuserar på vad man ska äta, inte att man bör träna för att hålla sig i form. Folk vill ha det bekvämt – äta vad de vill, röra på sig så lite som möjligt och få så bra resultat som möjligt. Egentligen handlar allt om balans. Förbruka mer kalorier än vad du stoppar i dig – enkel ekvation.

Jag lever inte alltid som jag lär, uppenbarligen, men jag kastar mig heller inte handlöst in i alla nya dieter som dyker upp utan försöker ständigt sträva efter någon slags balans. Paolo Roberto är en bra förebild vad gäller detta, han tränar och äter pizza och pasta. Jag vill inte försaka pasta. Till lunch åt jag pasta med laxsås och nu i kväll lagade pappa sin magiska Vongole. Då tränar jag hellre lite extra.

 

0 kommentarer

Förändring ..

Kände att det var dags för en ny bloggportal, så jag hamnade på denna sajt. Mer om mig kan ni läsa på min gamla blogg, som ni hittar här. Jag tänkte inte köra någon presentation, vill ni veta mer är det bara att läsa. Rastlös som jag är så har jag svårt att vara på samma ställe för länge, oavsett om det gäller blogg eller boende. Jag vill ha förändringar, inte stagnera.

I övrigt är jag väldigt nöjd med mitt liv för tillfället, det känns som att saker börjar falla på plats. Förutom träningsvärken från helvetet då, jag som trodde att man inte ens blev svettig av att träna karate. Men det blir man uppenbarligen. Ska dit i kväll igen, det är skönt att göra något där man måste vara totalt fokuserad, där det inte går att tänka på en massa andra saker samtidigt. Nedan hittar ni en bild på mig och litet djur. Fred ut, friends and foes.

 

 

0 kommentarer
wordpress hemsida wordpress hemsida