{"id":979,"date":"2014-08-22T14:49:53","date_gmt":"2014-08-22T12:49:53","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/manuela\/?p=979"},"modified":"2014-08-22T14:54:09","modified_gmt":"2014-08-22T12:54:09","slug":"det-man-inte-pratar-om","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/manuela\/2014\/08\/22\/det-man-inte-pratar-om\/","title":{"rendered":"Det man inte pratar om"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r jag var 16 \u00e5r fick jag min f\u00f6rsta panik\u00e5ngestattack. Kroppen domnade, hj\u00e4rtat skenade, jag fick knappt luft. Jag hade ingen aning om vad som h\u00e4nde och var \u00f6vertygad om att jag skulle d\u00f6, eller f\u00f6rlora kontrollen fullst\u00e4ndigt. Nonno k\u00f6rde mig i ilfart till akuten d\u00e4r de, efter diverse prover, konstaterade att det var psykiskt och h\u00e4nvisade mig till psykakut. D\u00e4r erbj\u00f6ds jag lugnande tabletter och samtal och n\u00e4r jag \u00e5terigen kunde andas normalt \u00e5kte jag hem. Jag var livr\u00e4dd f\u00f6r att det skulle h\u00e4nda igen, vilket det s\u00e5 klart gjorde. En attack blev flera och jag b\u00f6rjade undvika platser d\u00e4r det var mycket folk f\u00f6r att minimera risken att f\u00e5 en panik\u00e5ngestattack offentligt. Situationen blev oh\u00e5llbar och jag tillbringade ett par \u00e5r i kbt (kognitiv beteende terapi), f\u00f6r att l\u00e4ra mig hantera min \u00e5ngest. Jag pratade inte s\u00e5 mycket om hur jag m\u00e5dde utanf\u00f6r terapin, utan blev ist\u00e4llet arg eller drog mig undan.<\/p>\n

I dag jobbar jag inom psykiatrin och kan ibland avundas mina patienter. Avdelningen \u00e4r deras frizon d\u00e4r de kan prata med varandra, och personal, om allt. Fr\u00e5gan ”Hur m\u00e5r du?” m\u00f6ts ofta av ett uppriktigt svar ist\u00e4llet f\u00f6r det slentrianm\u00e4ssiga ”Bra, tack. Sj\u00e4lv?” och de flesta har sina k\u00e4nslor utanp\u00e5 kroppen, vilket inte l\u00e4mnar n\u00e5got st\u00f6rre utrymme f\u00f6r misstolkningar. Nuf\u00f6rtiden pratar jag f\u00f6rvisso ocks\u00e5 om hur jag m\u00e5r, jag har b\u00e5de kunskap inom, och erfarenhet av, psykisk oh\u00e4lsa och jag omger mig med m\u00e4nniskor som jag kan vara mig sj\u00e4lv tillsammans med. \u00c5ngsten har blivit l\u00e4ttare att hantera. Den \u00e4r kvar, och om jag s\u00e4nker garden s\u00e5 attackerar den. Men nu kan jag verbalisera mina k\u00e4nslor, k\u00e4nna igen mig i andra och distansera mig fr\u00e5n den ist\u00e4llet f\u00f6r att bli totalt uppslukad.<\/p>\n

Just mental oh\u00e4lsa \u00f6kar n\u00e5got enormt i v\u00e5rt stressade prestationssamh\u00e4lle, \u00e4nd\u00e5 finns det en viss skamst\u00e4mpel kvar. M\u00e5nga har sv\u00e5rt att erk\u00e4nna att deras liv inte \u00e4r perfekt, att det skulle vara n\u00e5got ”fel” p\u00e5 dem. Och \u00e4ven om jag ibland skrattar och ler f\u00f6r att d\u00f6lja att \u00e5ngesten tagit \u00f6ver min kropp, s\u00e5 kan jag bidra med att ber\u00e4tta min historia. Jag \u00e4r inte perfekt, men jag \u00e4r heller inte min \u00e5ngest. Mental oh\u00e4lsa borde vara ett \u00e4mne som kan diskuteras lika \u00f6ppet i samh\u00e4llet som inne p\u00e5 de slutna avdelningarna p\u00e5 psyk. M\u00e5nga m\u00e4nniskor v\u00e4ljer, i tysthet, att ta sina liv eftersom de inte kan hantera sitt m\u00e5ende och inte vill ”belasta” n\u00e5gon annan. S\u00e5 v\u00e5ga prata om det man vanligtvis inte pratar om.<\/p>\n

Aftonbladet har startat en kampanj d\u00e4r folk uppmuntras att prata om mental oh\u00e4lsa. Kampanjen heter Otillr\u00e4cklig#, och ni hittar den h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\u00e5ngest\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r jag var 16 \u00e5r fick jag min f\u00f6rsta panik\u00e5ngestattack. Kroppen domnade, hj\u00e4rtat skenade, jag fick knappt luft. Jag hade ingen aning om vad som h\u00e4nde och var \u00f6vertygad om att jag skulle d\u00f6, eller f\u00f6rlora kontrollen fullst\u00e4ndigt. Nonno k\u00f6rde mig i ilfart till akuten d\u00e4r de, efter diverse prover, konstaterade att det var psykiskt … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":5785,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-979","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/manuela\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/979","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/manuela\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/manuela\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/manuela\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5785"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/manuela\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=979"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/manuela\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/979\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/manuela\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=979"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/manuela\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=979"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/manuela\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=979"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}