Vissa platser tar en tillbaka till minnen. Många vackra som man för alltid vill spara i sitt hjärta. Men också de som sparas där mot ens vilja, Minnen som man helst vill glömma. Minnen som gör ont. Vissa platser får mig att tänka. Ifrågasätta. Ifrågasätta dig. Ifrågasätta dig varför du gjorde som du gjorde alla dem där gångerna som du tyckte att du hade en anledning till att höja dina nävar.
Det började snabbt. Kanske jag redan då, första gången det hände, borde sprungit min väg. Men det var för sent för att springa. Jag var redan fast i mina känslor.
Första gången trodde jag skulle bli den sista. Så blev det inte. För det fanns aldrig något som hette sista. Det hände igen, å igen, å igen. Du gav alltid mig skulden. Du sa att jag alltid gjorde fel. Du sa också förlåt, efteråt. Många gånger. Men visst förstod jag att du blev arg när jag gjorde sådär och sa sådär? Visst kunde jag förstå att du inte kunde rå för att du blev förbannad? Jag svarade aldrig att jag kunde förstå. För det kunde jag aldrig. Kan fortfarande inte. Kommer nog aldrig. Efteråt blev du dig själv igen. Direkt. Men för mig var varje gång en ny utmaning. För varje gång blev det ett nytt svidande sår i mitt innersta. Jag tappade tilliten för dig. Jag tappade tilliten för alla människor. Jag slutade hoppas. Vande mig. Men aldrig helt. För jag lät dig aldrig slå honom. Kanske var det för hans skull som jag genomled alltihop. Kanske var det för hans skull som jag fortsatte. Du fick slå mig. Vanära mig. Förnedra mig. Så mycket du ville. Bara du inte rörde honom.
Funderar ibland hur du kunde glömma efter varje gång och sedan bara gå vidare. Fortsätta utan att tänka tillbaka. Tyckte du verkligen att det du gjorde var okej?
Man skadar ju inte om man älskar, som Sara Varga sjunger i sin låt. Men, du älskade ju mig? Så varför ville du skada? Jag vet så väl att alkohol och droger tar fram det sämsta hos människan. Men var det verkligen värt det, varje gång? Trots allt vill jag skydda dig. Inte berätta. För någon. Men en sak vill jag att du ska veta.
Det var aldrig slagen som gjorde ondast. Det var tankarna som kom efteråt. Varför slog du?
Du säger att du har förändrats
Att du aldrig menade att slå
Du säger att allt har förändrats
Om jag ville så skulle jag förstå
Man skadar inte den man älskar
Vilket du faktiskt säger att du gör
Jag lever med mina minnen
Och sår som ingen kan se
Jag lever med mina minnen
Försöka glömma är ingen idé
Man skadar inte om man älskar
Vilket du faktiskt säger att du gör
Spring för livet om det är dig kärt
Att slå tillbaka det är det inte värt
Du kan inte förändra
Du kommer aldrig förstå
Det ända du kan göra är att gå
Det ända du kan göra är att gå
Du skadade hela mitt väsen
Du sa att jag alltid gjorde fel
Du klagade på hela mitt väsen
Tills jag inte längre var hel
Man skadar inte om man älskar
Vilket du faktiskt säger att du gör
Spring för livet om det är dig kärt
Att slå tillbaka det är det inte värt
Du kan inte förändra
Du kommer aldrig förstå
Det ända du kan göra är att gå
Det ända du kan göra är att gå
Och jag älskar livet
Det får du inte ta ifrån mig
För om nu hat är motivet
Så finns där inget hat hos mig
Spring för livet om det är dig kärt
Att slå tillbaka det är det aldrig värt
Du kan inte förändra
Du kommer aldrig förstå
Det ända du kan göra är att gå
Det ända du kan göra är att gå
Det ända du kan göra är att gå
Jag jobbar enligt devisen: Är du den smartaste personen i rummet är du på fel plats.toms skor