Månadsvis arkiv: juli 2015

Idag är Charlie till salu. Hon vrålskriker så FORT vi lägger ner henne och där ligger hon sedan & gapar medan vi säger godnatt och går ut för att
om ett par minuter gå in igen. Hon är inte ett dugg ledsen, bara tjurskallig och arg. Det är ju mycket roligare att få sitta i soffan & slå oss på händerna än att sova; trots att man är så trött att man knappt kan hålla ögonen öppna. Hoppas för guds skull inte att det här är något nytt hon tänkt börja med för då är det ebay som gäller!
Och jag som ska upp tidigt till stallet imorgon.. Jäkla busunge!

I fredags blev Charlie hela ÅTTA månader! Jag som fortfarande inte fattat att vi är föräldrar.

Folk brukar fråga oss hur det är att vara ung förälder. Om det är jobbigt.
Det är det säkert, men vi har knappt fått erfara det eftersom vår unge är så otroligt snäll. Sover hela nätter, vaknar aldrig före tio, alltid glad, inte mammig eller pappig, social, går att lämna bort, kan leka för sig själv.. ”Ja, man börjar fundera när bakslaget ska komma”, som vår barnmorska sa igår på kontrollen ute vid bvc. Aldrig att hon träffat maken till lätthanterlig och glad unge! Återigen föreslog hon att vi skulle skicka in bilder på Charlie till en reklamtidning.. Om man blir stolt? Ja. Och lite förvånad med tanke på vilket arv hon har haha 😉 Nä vi har det oförskämt bra. Och ändå gnäller vi ibland. Nästan så jag skäms.
Liten är hon fortfarande våran tjej. Mycket mindre än genomsnittsbebisen som vid åtta månader ligger på 8,10 kg. Längden är ca 68-70 cm.
Vår Charlie är 65 cm och 5900 g lätt. Men hon fortsätter följa sin kurva fint. Har inte visat några tendenser till att krypa ännu och kan fortfarande inte sitta utan stöd vilket de vanligtvis brukar kunna vid 7 månader. Vi har varit lite oroliga för det men fick tips på hur vi ska träna henne. Hon är helt enkelt lite bekväm av sig och rör sig inte i onödan.

Visst har hon blivit stor?


 

Jag, Charlie & Jim hade en jättemysig kväll i mina föräldrars hus igår. De är borta tills på onsdag och jag kommer sova där fram tills dess för att få lite lugn och ro, och framförallt träna min skräck för att vara ensam och borta från familjen. Men igår fick jag sällskap och vi hade det underbart. Charlie somnade helt utan gnäll vid 21 och jag & Jim fick ett par timmar för oss själva. Johne var ensam i lägenheten för första gången tillsammans med en kompis.. stora grabben <3 Jag känner mig stolt för tidigare har John vägrat vara ensam hemma. Han växer han också! Önskar er en trevlig dag i spöregnet!

Eftersom vi har fått flera stycken  påhopp och tråkiga  reaktioner över att vi ska åka till Kolmårdens djurpark utan Charlie imorgon så bestämde jag mig för att skriva ihop ett litet inlägg till er kära människor, som inte har något bättre för er än att sitta och granska vårat liv som småbarnsföräldrar.

Kan börja med att säga att visst; självklart har alla rätt till sin egen åsikt. Om du nu tycker att vi är hemska som väljer att lämna våran sju månader gamla dotter kvar hemma hos sina morföräldrar istället för att ta med henne på en sammanlagt sex timmar lång bilresa för att gå runt och trängas i en djurpark sju timmar i kanske gasande sol eller hällande regn, får självklart tycka det. Men ni kanske kan ta ut nappen ur munnen, stiga upp ur sandlådan och sluta formulera er som tvååringar? När jag läser det ni skriver vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Och nej, alla ni som kommenterat eller skrivit till mig privat behöver inte känna er träffade, det var ”bara” en handfull som tydligen blivit kvar på dagis trots att de passerat artonårsstecket. Det är illa nog kan jag tycka. Istället för att upprepande gånger tala om för oss vilken skada våran BEBIS tar av att vara borta från oss en dag och vilka vidriga föräldrar vi är så kanske ni kan använda tiden till något annat, att lära er skriva ordentligt till exempel.

Vi vet SJÄLVA bäst vad som är BÄST för vårt barn. Och för oss! Först och främst får Charlie stanna hemma för sin egen skulle för att hon:
1). Inte har något som helst utbyte av Kolmården. Hon är helt enkelt för liten. Hade hon varit 10,11 månader kanske, men nu-Nej.
2). Att resa så långt med ett så litet barn är varken roligt eller enkelt. Jag vill kunna slappna av när jag lägger 700 kr på ett resmål.
3). Om jag kan undvika att plåga henne i en bil i så många timmar gör jag det. Hon skulle bli fruktansvärt uttråkad.
4). Vädret är oberäkneligt. Trängsel, värme och kanske också regn; med en barnvagn- NEJ.
5). Att få lite egentid med resten av familjen, å sån lyx! Att för en gångs skull kunna lägga ner lite extra tid på den äldre skitungen och göra något tillsammans med bara honom och Jim.. Det känns underbart!

Sedan fanns det ingen plats till i bilen så Charlie kunde inte följa med (då hade Jim fått avstå) men även om det funnits plats så hade jag aldrig i hela livet tagit med henne. Vi var på Parkens Zoo för knappt en månad sedan. Hon sov sig igenom i princip hela dagen och var mest intresserad av att dra mig och John i håret. Djuren brydde hon sig inte ett skit om, så varför i helvete ska vi då göra oss besväret när vi har fått barnvakt?!
Visst visst, jag vet, alla barn är olika och om nu din bebis hade utbyte av att vara på djurpark i den åldern- Va skojigt för er. Men vår har det inte.
Om föräldrar (särskilt unga tyvärr och i synnerhet mammor) kunde kliva ur den här bubblan av egoism och förakt för att istället fokusera på att hjälpa varandra så skulle småbarnskaoset bli mycket trevligare för alla parter, så även barnen. Kanske något att fundera på? Tackar återigen gudarna för att jag föddes så otjejig..

Nu ska jag avsluta här för att packa inför imorgon. Och för att provocera er lite extra, ni som avskyr mig, så kan jag berätta att Charlie troligtvis kommer att få sova borta TVÅ nätter. Nu lyfter ni kanske luren för att göra en orosanmälan på oss för att vi inte tar hand om vårat barn. Varsågoda!
Det är helt enkelt så att vi åker MYCKET tidigt imorgon bitti och kommer hem mycket sent imorgon kväll. Ska väl också tillägga att hon inte hämtades idag förrns en kort stund innan läggdags. Imorgon eftermiddag ska Cissi, Charlies favorit, att hämta henne då mina föräldrar ska bort. Om jag oroar mig? Inte ett dugg. Cissi har hon känt sen hon föddes och hon kommer ha det så bra. Precis som vi, för imorgon ska vi njuta! Och köpa något fint kramdjur till Charlie förstås. Önskar alla en trevlig kväll!