Idag fyller min fyrbenta älskling år.
Om jag bara haft tillgång till min gamla hårddisk så hade jag terroriserat er med fulsnygga bilder på honom som valp.
Minns exakt hur det var när vi köpte honom för snart fem år sedan.
Jag hade sålt hästen och skulle köpa hund. Valet stod mellan Vit herdehund (Vit schäfer för er oerfarna) och Bordercollie. Eftersom jag ville syssla med agility blev det en Bordercollie trots att flera hundvana personer hade varnat mig för att köpa en sådan som första hund, varnat precis som jag gör idag.
Jag hittade annonsen på blocket och vi for till Norrtälje. Milton var minst av alla valparna och den här bilden tog jag när vi skulle hämta honom vid 8 veckors ålder.
Det är han som är helt svart i ansiktet och sötast, såklart.
När vi tittade första gången var han bara tre veckor och jag tyckte att han var så ohyggligt ful. Det såg precis ut som om han sprungit in i en vägg.
Jag fastnade för en annan valp men Teddy (Mitt ex) tyckte bäst om Milton, likaså min mor så därför blev det han. Minns hur arg jag var över det. Det var ju ändå JAG som skulle köpa hund! Var flera gånger på väg att säga till mina föräldrar att jag ångrat mig; att jag inte ville ha Milton för det kändes inte ”Rätt” i hjärtat.
Men jag vågade aldrig göra det och den 25 December åkte vi för att hämta honom. Precis som när min dotter föddes så älskade jag inte Milton från första stund.
Det tog ett tag, säkert minst ett halvår innan jag kände den där glädjen över att han, just HAN, var min. Idag är jag så tacksam för att de andra valde honom åt mig.
Man kan inte ha en bättre och finare vän och jag skulle aldrig byta ut honom nu. Och jag har accepterat att det tar ett tag för mig att börja älska. Jag är inte en ond människa utan bara lite långsam.
Med handen på hjärtat kan jag säga att jag hade VÄLDIGT stor TUR som fick en sådan lugn hund som Milton. Och det ligger ett stort, stort, stort jobb bakom den harmoniska och lydiga svarta vovve ni ser bredvid min sida idag. Många som ser honom vill ”också” skaffa en BC och ha ”en precis likadan hund som Milton”, men jag avråder alltid. Varför? För att Bordercollie inte är någon första hund. En bordercollie kräver mycket stimulans och sträng uppfostran utan hårdhandskar.
Det kan gå åt skogen ändå för Bordercollien har tyvärr; p.g.a. sin stora intelligens, lätt att drabbas av psykiska sjukdomar.
Men för mig gick det bra. Och utan att skryta kan jag säga att min hund ÄR fantastisk. Och mycket, mycket klokare än en människa.
Grattis på femårsdagen älskling! Tack för alla gånger du skyddat mig, gett mig av dig själv utan att förvänta dig något tillbaka och för de stunder då du varit min bästa och enda vän. Nu är det min tur att följa dig, tills döden skiljer oss åt.
