Snubblade över katten i morse. Skulle gå ut från sovrummet, sömnig och lite halvstapplande sådär ni vet. Totalt ovetandes om faran som lurade bakom skåpet. Som ett illskärt ludet streck kom han galopperande framför fötterna på mig i jakt efter ett par torra höstlöv som smitit in i lägenheten när vi kom hem i går kväll. Jag skrek och katten skrek. Han för att jag trampade honom på den kala flinten och jag över förskräckelsen att träffa på något vrålande odjur mitt i natten. Det hela avslutades med att jag ramlade framåt och slog skallen i glasdörren. Har nu en finfin bula att beskåda i hallspegeln. Tack & lov syns den inte utifrån. Ännu. Sablar vad ont det gjorde. Undra hur länge Yoda kommer hata mig för det här?
Den här blicken.. är inte att leka med!
La mig med blött hår igår. Ingen trevlig syn det heller vill jag lova. Orkar inte platta det så får hoppas att huvan på jackan gör mig så pass osynlig att alla människor jag stöter på låter mig passera obemärkt. Eftersom jag bär en knall cerise jacka så är chansen nog ganska liten. Fick lov att vara hemma från skolan idag också. Hundvakten meddelade igår kväll att hon hade feber och inte kunde ta honom resten av veckan. Hittade ingen ersättare så fanns inga andra alternativ än att sjukanmäla sig. Och igår blev jag ju tvungen att åka hem vid lunch, imorgon har jag mvc och på fredag.. Ja det beror väl på om jag hittar någon som tar Milton. Verkligen jippi. Ligger efter som tusan också. Har bara räknat ett tal på två veckor i matten och har två historieuppsatser på fyra-fem sidor som jag måste göra. En som skulle varit inlämnad förra veckan och en som ska vara inne på fredag. Den har jag inte ens börjat med. Ser bra ut det här! Suck. Hoppas en iskall regnig promenad kan frisk upp mitt förstånd lite. / Nadia
Såhär ser jag ut idag. Eller inte. Men vi kan ju låtsas att jag gör det. Det är bra för självförtroendet att fantisera lite ibland.