\nJag har tappat r\u00e4kningen p\u00e5 hur m\u00e5nga personer jag st\u00f6tt p\u00e5 genom mitt 22\u00e5riga liv som p\u00e5 olika s\u00e4tt gjort sig lustiga \u00f6ver mig och min funktionsneds\u00e4ttning.
\nInnan jag diagnostiserades s\u00e5 var jag bara st\u00f6kig och konstig. N\u00e4r det sedan konstaterades att jag led utav den sv\u00e5raste typen av ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder<\/span>) blev jag behandlad efter helt andra metoder. Man skulle kunna tro att det blev b\u00e4ttre och det blev det kanske- f\u00f6r mig- som f\u00f6rstod varf\u00f6r <\/em>jag reagerade som jag gjorde (\u00e5tminstone en smula mer \u00e4n tidigare) men n\u00e4r det g\u00e4ller omv\u00e4rlden s\u00e5 h\u00e5rdnade synen och f\u00f6rdomarna gentemot mig och min diagnos b\u00f6rjade \u00f6sa ner.<\/p>\n
S\u00e5 har det varit sedan dess. Vissa tillf\u00e4llen har jag f\u00f6rtr\u00e4ngt medans andra alltid kommer att sitta kvar i huvudet. 2). Det handlar om en v\u00e4ns sms till mig f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan. Hon & jag var b\u00e4sta v\u00e4nner. Trodde jag. Det \u00e4r s\u00e5 oerh\u00f6rt sorgligt och jag lider med alla som liksom jag blir d\u00f6mda och illa behandlade f\u00f6r n\u00e5got vi inte kan r\u00e5 f\u00f6r. D\u00f6m inte. Du har inte g\u00e5tt en dag med v\u00e5rat huvud; fyllt av tankar, k\u00e4nslor och fr\u00e5gor. F\u00f6r er som vill veta mer:<\/strong><\/p>\n \n En neuropsykiatrisk funktionsneds\u00e4ttning inneb\u00e4r att hj\u00e4rnan hos en person inom vissa omr\u00e5den har ett annorlunda fungerande j\u00e4mf\u00f6rt med hur det \u00e4r f\u00f6r de flesta andra. Det speciella fungerandet \u00e4r medf\u00f6tt och kommer s\u00e5ledes att best\u00e5 under en persons hela liv. Att en persons hj\u00e4rna fungerar annorlunda inneb\u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis n\u00e5got negativt, men ofta st\u00e4ller det till problem i livet i s\u00e5dan grad att det \u00e4r meningsfullt att tala om en neds\u00e4ttning i hj\u00e4rnans funktioner.<\/p>\n En persons livssituation och erfarenheter har betydelse f\u00f6r i vilken grad det annorlunda fungerandet leder till en funktionsneds\u00e4ttning. Det finns emellertid gott om exempel d\u00e4r detta annorlunda fungerande b\u00e4ttre beskrivs i termer av positiva personlighetsdrag. Finns en neuropsykiatrisk funktionsneds\u00e4ttning \u00f6kar dock risken f\u00f6r att personen ska drabbas av psykiska problem s\u00e5som depression, \u00e5ngest, tv\u00e5ngsneuros, fobi, utmattningssyndrom, \u00e4tst\u00f6rning, s\u00f6mnrubbning, missbruk och psykosomatiska besv\u00e4r. Man kan f\u00f6rst\u00e5 det som att en person har en medf\u00f6dd psykisk sk\u00f6rhet men det beh\u00f6ver inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis leda till psykiskt lidande. F\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r sitt eget fungerande och st\u00f6d fr\u00e5n omgivningen \u00e4r h\u00e4r faktorer som spelar in.<\/p>\n Personer med neuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningar har m\u00e5nga g\u00e5nger problem n\u00e4r det g\u00e4ller att rent praktiskt f\u00e5 vardagen att fungera. Ofta finns \u00e4ven bekymmer inom det sociala omr\u00e5det. Det \u00e4r vanligt med erfarenheter av missf\u00f6rst\u00e5nd. Det \u00e4r sv\u00e5rt att g\u00f6ra sig f\u00f6rst\u00e5dd och det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 andra m\u00e4nniskor. I m\u00e5nga fall har man levt en stor del av livet utan att vara medveten om att man varit belastad av en medf\u00f6dd funktionsneds\u00e4ttning. Den intellektuella beg\u00e5vningen kan ha varit god, vilket bidragit till f\u00f6rvirring n\u00e4r det visat sig att vardagslivets krav f\u00f6rt med sig \u00e5terkommande misslyckanden. Omgivningen har ofta missf\u00f6rst\u00e5tt ens avsikter och sj\u00e4lv har man pl\u00e5gats av os\u00e4kerhet inf\u00f6r vad som utspelar sig mellan m\u00e4nniskor. I vissa fall har man s\u00f6kt hj\u00e4lp inom v\u00e5rden och psykiatrin och d\u00e4r f\u00e5tt olika diagnoser och behandlingar.<\/p>\n M\u00e4nniskors psykiska v\u00e4lm\u00e5ende \u00e4r i h\u00f6g grad beroende av att man har goda relationer och i denna fr\u00e5ga skiljer sig personer med neuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningar inte fr\u00e5n andra. De utskiljer sig inte heller n\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e4lvilja och intresse f\u00f6r hur andra har det. Personer med neuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningar \u00e4r ofta pressade att anstr\u00e4nga sig mer f\u00f6r att f\u00e5 till fungerande relationer. Det kan finnas medf\u00f6dda samspelssv\u00e5righeter, som leder till brister i f\u00f6rst\u00e5elsen av underf\u00f6rst\u00e5dda regler vilka per automatik reglerar social samvaro. M\u00e5nga sociala beteenden som av de flesta utf\u00f6rs automatiskt och intuitivt, beh\u00f6ver en person med neuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningar t\u00e4nka ut och l\u00e4ra in f\u00f6r att f\u00e5 att fungera. Detta \u00e4r en omst\u00e4ndighet som f\u00f6r med sig att relationer till andra inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis blir s\u00e4mre men i n\u00e5gon bem\u00e4rkelse m\u00e5ste bli annorlunda. Problem med impulsivitet och s\u00e4mre uth\u00e5llighet utg\u00f6r en belastning i relationer. Sv\u00e5righeter med \u00f6msesidighet och of\u00f6rm\u00e5ga att stanna upp, t\u00e4nka kring vad som sker och h\u00e5ller p\u00e5 att g\u00e5 fel i kontakt med andra, spelar ocks\u00e5 roll. Eftersom det \u00e4r fr\u00e5gan om en medf\u00f6dd funktionsneds\u00e4ttning g\u00e4ller det h\u00e4r \u00e4ven tidigt i livet. En medf\u00f6dd sk\u00f6rhet hos det lilla barnet medf\u00f6r s\u00e4mre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en trygg anknytning till f\u00f6r\u00e4ldrarna, vilket utg\u00f6r en grund f\u00f6r en normal personlighetsutveckling.<\/p>\n Upprepade erfarenheter av tillkortakommanden i sociala situationer tillsammans med den omst\u00e4ndighet att det upplevs som anstr\u00e4ngande att umg\u00e5s med andra, kan ge upphov till \u00e5ngest. Detta kan leda till en ben\u00e4genhet att undvika situationer d\u00e4r man tr\u00e4ffar andra. Eftersom personer med neuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningar har samma behov av s\u00e4llskap, v\u00e4nskap, n\u00e4rhet och k\u00e4rlek som vem som helst, kan det h\u00e4r bidra till en st\u00f6rre isolering \u00e4n vad som \u00e4r bra. Samvaro med andra upplevs i och f\u00f6r sig som anstr\u00e4ngande men ocks\u00e5 som positiv och n\u00f6dv\u00e4ndig. F\u00f6r att f\u00e5 till st\u00e5nd sociala situationer som ger mer \u00e4n det tar, kan det kr\u00e4vas att man \u00e4r uppfinningsrik och \u00f6ppen f\u00f6r okonventionella praktiska arrangemang. Det g\u00e4ller att hitta kompromisser som fungerar och m\u00f6jligg\u00f6r en givande samvaro med andra. Det \u00e4r m\u00f6jligt att ha ett gott socialt liv \u00e4ven om man har en neuropsykiatrisk funktionsneds\u00e4ttning men ibland beh\u00f6ver det i praktiken ordnas p\u00e5 ett j\u00e4mf\u00f6rt med andra annorlunda s\u00e4tt.<\/p>\n Koncentrationsproblem och problem med att reglera vakenhetsniv\u00e5n \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande. Att inte kunna f\u00e4sta sin koncentration p\u00e5 en uppgift under en l\u00e4ngre tid g\u00f6r det sv\u00e5rt att anv\u00e4nda sig av sina f\u00f6rm\u00e5gor. Att st\u00e4ndigt vara lite f\u00f6r aktiv alternativt lite f\u00f6r l\u00e5g i energiniv\u00e5 eller ha sv\u00e5rt att skifta aktivitetsniv\u00e5 n\u00e4r det beh\u00f6vs, g\u00f6r vardagen sv\u00e5rare att hantera. De flesta m\u00e4nniskor har en automatisk och omedveten f\u00f6rm\u00e5ga att s\u00e5lla bort sinnesintryck som i situationen \u00e4r ovidkommande. Det h\u00e4r \u00e4r viktigt f\u00f6r att skona hj\u00e4rnan fr\u00e5n att \u00f6verbelastas av intryck och det medf\u00f6r ocks\u00e5 m\u00f6jligheter att koncentrera uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 det som f\u00f6r stunden \u00e4r viktigt. De flesta m\u00e4nniskor klarar att f\u00f6ra ett samtal med en annan person \u00e4ven i en stojig folksamling. Det faktum att f\u00f6rm\u00e5gan \u00e4r nedsatt kan bidra till att personer med neuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningar undviker att vara tillsammans med flera andra p\u00e5 samma g\u00e5ng.<\/p>\n Det \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande att f\u00f6rm\u00e5gan att uppfatta intryck \u00e4r annorlunda j\u00e4mf\u00f6rt med personer som inte har en neuropsykiatrisk funktionsneds\u00e4ttning. Vanligast \u00e4r en \u00f6verk\u00e4nslighet inom ett eller flera sinnen. Denna annorlunda perception kan medf\u00f6ra konsekvenser av m\u00e5nga olika slag. Ett exempel p\u00e5 detta \u00e4r sv\u00e5righeter kring math\u00e5llningen som kan medf\u00f6ra att personerna inte f\u00e5r i sig det de beh\u00f6ver. I likhet med vad som g\u00e4ller vid s\u00f6mnproblem f\u00f6rst\u00e4rks sv\u00e5righeterna om man inte har fasta rutiner i sin vardag. Med de perceptuella sv\u00e5righeterna f\u00f6ljer \u00e4ven problem med att reglera kroppsliga funktioner och behov. Det h\u00e4r inneb\u00e4r inte bara att upplevelser av m\u00e4ttnad\/hunger blir annorlunda utan det g\u00e4ller \u00e4ven upplevelser av k\u00f6ld\/v\u00e4rme och tr\u00f6tthet\/energi.<\/p>\n Hinder i kontakt med det inre livet p\u00e5verkar \u00e4ven m\u00f6jligheten till tydlighet avseende k\u00e4nsloliv och motivation. Det kan bidra till problem med att identifiera egna k\u00e4nslor och sv\u00e5righeter att reglera dem. Starka, intensiva k\u00e4nslosvall kan vara besv\u00e4rliga att st\u00e5 ut med f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l personen sj\u00e4lv som f\u00f6r omgivningen. Lika besv\u00e4rligt kan det bli ifall k\u00e4nslorna upplevs s\u00e5 otydligt att de inte ger n\u00e5gon st\u00f6rre v\u00e4gledning i de olika sorters valsituationer som f\u00f6rekommer i en m\u00e4nniskas vardag. De som har en neuropsykiatriskt funktionsneds\u00e4ttning har ofta sv\u00e5righeter med planering och organisation. Vad som kan tyckas vara mots\u00e4gelsefullt \u00e4r att vissa personer inom gruppen planerar och organiserar v\u00e4ldigt v\u00e4l, ibland s\u00e5 pass bra och mycket att det hindrar dem i vardagen. Det h\u00e4r kan f\u00f6rst\u00e5s som att personen till\u00e4gnat sig en kompenserande strategi som blir rigid och tv\u00e5ngsm\u00e4ssig, utifr\u00e5n brister inom det exekutiva omr\u00e5det. Det som \u00e4r sv\u00e5rt \u00e4r att vara f\u00f6ljsam till situationen, g\u00f6ra bed\u00f6mningar och lite spontant komma ”till skott” och g\u00f6ra en insats n\u00e4r det beh\u00f6vs. Lagom \u00e4r \u00f6verhuvudtaget sv\u00e5rt f\u00f6r de h\u00e4r personerna. St\u00e4dning \u00e4r en aktivitet som ofta \u00e4r besv\u00e4rlig att utf\u00f6ra f\u00f6r personer med neuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningar. D\u00e4r kr\u00e4vs s\u00e5v\u00e4l planering som bed\u00f6mningar f\u00f6r att kunna leverera en ”lagom” och effektiv \u00e5tg\u00e4rd. Dessutom f\u00f6rsv\u00e5ras det av att sysslan av m\u00e5nga upplevs som tr\u00e5kig. Motivation har mycket stor betydelse f\u00f6r den h\u00e4r gruppens m\u00f6jligheter att utf\u00f6ra en uppgift.<\/p>\n Alla de sv\u00e5righeter som beskrivits ovan g\u00f6r att m\u00e5nga saker i livet inte fungerar smidigt och automatiskt p\u00e5 samma s\u00e4tt som det g\u00f6r f\u00f6r de flesta andra. Enkla sysslor kr\u00e4ver ofta en medveten koncentration och en genomt\u00e4nkt strategi f\u00f6r att de ska kunna bli genomf\u00f6rda. Vardagslivet blir helt enkelt mer arbetsamt. En del tv\u00e5ngsm\u00e4ssigt relaterade tidskr\u00e4vande strategier g\u00f6r ocks\u00e5 att f\u00e4rre saker hinns med. En tr\u00f6ghet i systemet som reglerar aktivitetsniv\u00e5 minskar m\u00f6jligheter till \u00e5terh\u00e4mtning i vardagen. Om en person ”g\u00e5r p\u00e5 h\u00f6gsta v\u00e4xel” ofta och l\u00e4nge blir denne f\u00f6rr eller senare utmattad. Goda sovvanor \u00e4r sv\u00e5ra att f\u00e5 till ifall det finns en funktionsneds\u00e4ttning som p\u00e5verkar vakenhetsniv\u00e5n. Ofta har man v\u00e4nt p\u00e5 dygnet, men \u00e4ven andra s\u00f6mnproblem \u00e4r vanliga. Om de grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga basbehoven av s\u00f6mn och mat inte \u00e4r tillfredsst\u00e4llda p\u00e5verkar \u00e4ven det personens kapacitet. I praktiken uppm\u00e4rksammas tecken p\u00e5 att personen har en d\u00e5lig stresstolerans. Detta bidrar till att \u00f6ka risken f\u00f6r personen att hamna i en utmattningsdepression, vilket i sig kan f\u00f6rst\u00e4rka de neuropsykiatriska symptomen.<\/p>\n N\u00e4r en person, med eller utan funktionsneds\u00e4ttning, har utsatt sig f\u00f6r \u00f6veranstr\u00e4ngning och stress under en l\u00e4ngre period uppkommer symptom som p\u00e5minner om neuropsykiatriska sv\u00e5righeter. N\u00e4rminne, arbetsminne och perception p\u00e5verkas. T\u00e5lamod och impulskontroll f\u00f6rs\u00e4mras och man blir mer impulsiv. \u00c4ven den empatiska f\u00f6rm\u00e5gan blir negativt p\u00e5verkad vid stress. Stress ger upphov till kemiska f\u00f6r\u00e4ndringar i hj\u00e4rnan som kan leda till mer eller mindre best\u00e5ende besv\u00e4r. Det \u00e4r inte sj\u00e4lvklart att kr\u00e4va en lika stor arbetsinsats av personer med en neuropsykiatrisk funktionsneds\u00e4ttning som man kr\u00e4ver av andra. I r\u00e4tt arbetssituation kan dock ofta sv\u00e5righeterna kompenseras p\u00e5 olika s\u00e4tt och arbetsinsatsen blir god.<\/p>\n Hur g\u00f6r vi f\u00f6r att hj\u00e4lpa personer med neuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningar? Utredning och kartl\u00e4ggning fyller inte bara funktionen att vara underlag f\u00f6r en diagnos. Sj\u00e4lva processen har ett egenv\u00e4rde f\u00f6r personerna d\u00e5 det erbjuder m\u00f6jligheter till nya insikter om det egna fungerandet. Speciellt viktigt \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r att kunna erbjuda samtal efter sj\u00e4lva utredningen f\u00f6r att personen ska kunna reflektera kring den nya aspekten p\u00e5 sitt s\u00e4tt att fungera. Det g\u00e4ller \u00e4ven att se till att personen f\u00e5r en rimlig vardagssituation. S\u00f6mn p\u00e5 natten, regelbundna m\u00e5ltider, meningsfull syssels\u00e4ttning\/arbete, fritidssyssels\u00e4ttning, motion och regelbunden kontakt med andra m\u00e4nniskor kan ses som grundbehov.<\/p>\n Gemensamt f\u00f6r alla st\u00f6d- och behandlingsinsatser \u00e4r att uppm\u00e4rksamma personens stressniv\u00e5. Man m\u00e5ste se \u00f6ver personens resurser och sv\u00e5righeter samt kontrollera hur kravniv\u00e5n ligger i f\u00f6rh\u00e5llande till f\u00f6rm\u00e5gan. Det kan vara till hj\u00e4lp att inventera personens omgivning utifr\u00e5n ett perceptionssaneringsperspektiv, det vill s\u00e4ga hur omgivningen kan \u00e4ndras f\u00f6r att minska stress. N\u00e4r en persons livssituation \u00e4r \u00f6verm\u00e4ktig beh\u00f6vs ibland praktisk och konkret hj\u00e4lp. En person med en neuropsykiatrisk funktionsneds\u00e4ttning kanske d\u00e5 beh\u00f6ver st\u00f6d i form av st\u00e4dning i hemmet och hj\u00e4lp med att hantera ekonomin. D\u00e4refter kan pedagogiska insatser s\u00e4ttas in och d\u00e5 \u00e4r kognitiva hj\u00e4lpmedel av v\u00e4rde. N\u00e4stan alltid kr\u00e4vs det att personer fr\u00e5n olika yrkeskategorier samarbetar.<\/p>\n N\u00e4r en persons grundbehov \u00e4r tillfredsst\u00e4llda kan det \u00e4ven finnas behov av, s\u00e5v\u00e4l som m\u00f6jligheter till, att tillgodog\u00f6ra sig en psykoterapeutisk behandling. Centralt \u00e4r h\u00e4r ett arbete p\u00e5 att utveckla den mentaliserande f\u00f6rm\u00e5gan samt att motverka destruktiva undvikandebeteenden. D\u00e5 en person med en neuropsykiatrisk funktionsneds\u00e4ttning lider av depression, kr\u00e4vs hos behandlaren s\u00e5v\u00e4l kunskap kring neuropsykiatri som kunskap kring depressionsbehandling.<\/p>\n Mindfulness som \u00e4r en KBT-metod som inrymmer inslag fr\u00e5n klassiska meditations- och yogatekniker, kan i modifierad form vara v\u00e4rdefull i behandling av personer med neuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningar.<\/p>\n Vid adhd f\u00e5s ofta goda resultat genom medicinering. Detta kan ibland vara en tillr\u00e4cklig \u00e5tg\u00e4rd men beh\u00f6ver alltemellan\u00e5t kompletteras med andra insatser.<\/p>\n K\u00e4lla: Ulla Johansson<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Rasism \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll oacceptabelt h\u00e4r i Sverige. Neger \u00e4r ett bannlyst ord, likas\u00e5 svarting och blatte.\u00a0 Om du s\u00e5 mycket som tittar lite snett p\u00e5 en m\u00e4nniska med annan hudf\u00e4rg \u00e4n vit blir du st\u00e4mplad med den rasistiska st\u00e4mpeln och ger du inte de ”stackars” tiggarna utanf\u00f6r systembolaget en slant regnar gl\u00e5porden \u00f6ver … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":9008,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1360","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mardromsmorsan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1360","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mardromsmorsan\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mardromsmorsan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mardromsmorsan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/9008"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mardromsmorsan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1360"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mardromsmorsan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1360\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mardromsmorsan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1360"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mardromsmorsan\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1360"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mardromsmorsan\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1360"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nTv\u00e5 exempel p\u00e5 dessa \u00e4r:
\n1). N\u00e4r jag f\u00f6rra \u00e5ret blev oense med en l\u00e4rare i skolan. Jag tyckte att denna pratade f\u00f6r tyst (vilket hon ocks\u00e5 gjorde, ingen i klassen h\u00f6rde vad hon sa) och f\u00f6r l\u00e5ngsamt (vilket gjorde att jag inte kunde koncentrera mig) och jag valde att uppm\u00e4rksamma henne p\u00e5 detta. Jag sa helt enkelt kort & gott; som vi med denna typen utav diagnos g\u00e4rna g\u00f6r d\u00e5 vi \u00e4r mycket \u00e4rliga, ”skulle du kunna prata lite h\u00f6gre och snabbare? Jag orkar inte koncentrera mig n\u00e4r du pratar s\u00e5 l\u00e5ngsamt och jag h\u00f6r inte vad du s\u00e4ger.”
\nDetta resulterade i ett m\u00f6te med skolans ”kurator” och de ”utsatta” l\u00e4raren d\u00e4r dem (i synnerhet kuratorn) satt och verkligen gjorde sitt b\u00e4sta f\u00f6r att trycka ner mig i skorna. B.la sa kuratorn att jag p.g.a. min adhd inte kunde f\u00f6rst\u00e5 att andra m\u00e4nniskor hade k\u00e4nslor och inte tygla min vilja eller se hur andra m\u00e4nniskor k\u00e4nde sig och att alla med adhd funkade s\u00e5. En ren och sk\u00e4r L\u00d6GN. Jag har ocks\u00e5 HSP (H\u00f6gk\u00e4nslighet) och \u00e4r mycket k\u00e4nslig f\u00f6r andras signaler. Och jag har aldrig st\u00f6tt p\u00e5 n\u00e5gon<\/em> med adhd som \u00e4r avst\u00e4ngd k\u00e4nslom\u00e4ssigt. Snarare tv\u00e4rtom vill jag p\u00e5st\u00e5, vi har MER k\u00e4nslor eftersom vi inte kan ventilera.
\nJag hade kunnat anm\u00e4la den kossan men jag valde att l\u00e5ta bli. Idag \u00e5ngrar jag mig och skulle samma sak h\u00e4nda igen vet jag precis vad jag skulle s\u00e4ga. Jag \u00e4r mycket s\u00e4krare idag och skulle ALDRIG l\u00e5ta n\u00e5gon behandla mig eller mina br\u00f6der & systrar p\u00e5 det s\u00e4ttet.<\/p>\n
\nGl\u00f6mmer aldrig just den meningen :”Jag orkar inte vara v\u00e4n med dig l\u00e4ngre, det h\u00e4nder s\u00e5 mycket omkring dig och jag fixar inte det.”\u00a0 Struntprat. I sj\u00e4lva verket handlade det om att hennes pojkv\u00e4n inte velade att vi skulle ha en fortsatt n\u00e4ra relation. Varf\u00f6r? Jo jag hade ju sagt vad jag tyckte om hans knarkande.. det var inte popul\u00e4rt och \u00e5terigen st\u00e4ller \u00e4rlighet till det f\u00f6r oss bokstavsbarn.<\/p>\n
\nBrukar j\u00e4mf\u00f6ra detta med f\u00f6rintelsen. Det kanske l\u00e5ter kn\u00e4ppt men det finns skr\u00e4mmande mycket likheter om man v\u00e5gar ta sig en ordentlig titt.
\nPrecis som ingen borde ha d\u00f6mt judarna d\u00e5 f\u00f6r att de var annorlunda och hade en annorlunda tro s\u00e5 b\u00f6r ingen d\u00f6ma oss bokstavsbarn. Det spelar ingen roll i vilken kombination bokst\u00e4verna st\u00e5r i; vi \u00e4r m\u00e4nniskor och v\u00e4rda att bli behandlade som s\u00e5dana. Vi vill ocks\u00e5 ha respekt, k\u00e4rlek och omtanke. Vi vill f\u00e5 finnas och ta plats, vi vill v\u00e5ga ta ett kliv ut i v\u00e4rlden och g\u00f6ra det vi dr\u00f6mmer om utan att hela tiden beh\u00f6va kasta blickar \u00f6ver axeln efter era f\u00f6rdomar som f\u00f6r oss blir som ett knivhugg mellan skulderbladen. Du kan aldrig <\/em>uttala dig om adhd utan att veta hur det \u00e4r <\/em>att\u00a0 ha<\/em> det. Alla fungerar olika, \u00e4ven vi bokstavsbarn. Jag tror faktiskt att vi \u00e4r\u00a0 mest olika av alla. Och vi k\u00e4mpar allra mest. F\u00f6rst k\u00e4mpar vi med oss sj\u00e4lva, f\u00f6r att klara vardagen i en v\u00e4rld som inte \u00e4r anpassad f\u00f6r oss. Sedan k\u00e4mpar vi ocks\u00e5 mot era f\u00f6rdomar – f\u00f6r r\u00e4tten att leva ett s\u00e5 normalt liv vi bara kan.<\/p>\n
\n![\"adhhd\"](\"http:\/\/blogg.improveme.se\/mardromsmorsan\/files\/2015\/05\/adhhd.jpg\")
\nBilden \u00e4r gjord av min adhd syster Anna Porsvald. <\/a><\/em><\/p>\nVad \u00e4r en neuropsykiatrisk funktionsneds\u00e4ttning?<\/h1>\n
Behov av andra<\/h2>\n
\nMisslyckanden i relationer och ensamhet \u00f6kar risk f\u00f6r depression och \u00e5ngest.<\/p>\nKoncentration\/Aktivitetsreglering\/Perception<\/h2>\n
\nSv\u00e5righeterna kan leda till att en tv\u00e5ngsproblematik utvecklas utifr\u00e5n \u00e5ngest inf\u00f6r att inte ha kontroll \u00f6ver tillvaron. Denna problematik som bottnar i medf\u00f6dda brister vad g\u00e4ller perception och koncentration f\u00f6rst\u00e4rks av os\u00e4kerhet kring sociala situationer.<\/p>\nExekutiva funktioner<\/h2>\n
Stress<\/h2>\n
Behandling\/st\u00f6d<\/h2>\n